Blå jeans

Jag fattar inte varför blå jeans är så populärt, och alltid har varit. Det är knappast så att särskilt många behöver så slitstarka brallor på jobbet, och i så fall har man arbetskläder. Alltså, riktigt mörka blå jeans är helt okej och till och med snyggt i vissa modeller, men inte sådana som är någonstans mellan ljusblå och mellanblå. Gamla, urtvättade. Särskilt inte när de är så slitna att färgen är ojämn.

Det är inte särskilt många som skulle känna sig bekväma med att gå runt i ett par blå bomullsbyxor, men jeans verkar det inte vara något problem med – trots att det är samma färg. Fast det är ju ett problem. Ljus- eller mellanblå jeans passar ju inte till något, förutom möjligen vitt. Blå jeans och en blekt grå T-shirt är nog något av det tråkigaste man kan ha på sig i klädväg, det andas osynlighet, anonymitet och brist på initiativ. Så är självklart inte alltid fallet med människorna som bär kläderna, men det är intrycket de ger mig.

Blå jeansjackor med dålig passform (som de oftast har) utan några dekorationer är nog förresten ännu värre. Jag tror inte att man kan ha något fulare på sig i form av jacka. Kanske ens plagg överhuvudtaget, med undantag för haremsbyxor. Det behövs färg och mönster för att stå ut med ett halvårs kyla och mörker. Men vad fan vet jag, det här är ingen modeblogg…