Träning i bassängen i går, nu när jag äntligen har tabletter så att det går hyfsat. Skönt att göra det i alla fall, mindre skönt efteråt. Det var det sista passet innan jul, eftersom hela vårdsverige stänger över jul och nyår. Det börjar igen den 8 januari, så det blir tre veckor med lite träning hemma och enkla övningar. Rörelserädsla, pfft! Jävla idioti. Dessutom ska jag ut på konsert i helgen och om jag känner mig själv rätt är det helt omöjligt att inte dansa lite.
Vem som helst som känner mig skulle skratta om någon sa att mitt liv skulle bli rikare av att gå på KBT. Så fort jag har möjlighet att göra något kul så gör jag det – oavsett om det bara är en promenad, en fika på stan med en god vän, en konsert eller en utekväll på krogen. Självklart är det inte alltid fysiskt möjligt, men det är ingenting min inställning till saker och ting kan ändra på. Världen går inte under om gör något kul och får mer ont ett tag – snarare tvärtom. Det är därför man fortsätter leva. Att träning frigör endorfiner är väl de flesta medvetna om, så varför låta bli bara för att det gör ont, eller mer ont? Det gör ont likförbannat, och om det är en positiv eller nyttig sak så är det bara att köra på.
Nä, fy fan vad arg och besviken jag blev på att bli remitterad till ett KBT-center. Jag var besviken första gången det hände men genomled det ändå, och det var något av det värsta jag har varit med om. Varje vecka satt jag och lyssnade på folk som klagade och inte hade gjort ett skit åt sin egen situation, utan satt och väntade på att deras värk skulle gå över eller att någon skulle fixa allt åt dem. Nej, det är inte jag.
2 kommentarer
Helt rätt, är man envis och har kämpaglöd så kan inte smärta få en att avstå, visst ibland är det inte fysiskt möjligt att göra saker för man har så ont, men inte avstå från saker för att det kan bli ont, visst en utekväll, ett Ikeabesök, en liten resa eller vad det kan vara kan ta oerhört på en och det kan bli sämre, men det är oftast så värt det. Har man alltid ont så kan det vara värt att det blir ondare om man fått ha en rolig dag eller kväll…..
Förstår att det måste ha varit hemskt att sitta och lyssna på människors som fastnat i sin smärta och slutat leva (kanske att hårdra det men åt det hållet iallafall…..) ja skulle bli tokig, hoppas du får en bättre behandlingsplan är kbt även om det säker kan vara en bra behandlingsform för många, men verkar inte passa dig.
Hoppas det ordnar sig snart så du får den vård du förtjänar!
Författare
Precis så! Man får överväga om det är värt det eller inte, och oftast är det värt det! Jag är ensam hemma så mycket att minsta lilla sak kan kännas rolig!