Jag trodde att min rygg skulle gå av i morse när jag väntade på taxin till Dr. Feelgoods klinik. Att musklerna som håller upp ryggraden kan vara så trötta utan att ha gjort något mer än att just hålla upp ryggraden är väldigt bisarrt. Men så är det. Massagen gjorde sjukt ont, men jag tror att det blev en liten aning bättre i alla fall. För stunden, och några dagar framöver.
När jag kom hem slängde jag i mig lunch (tur att jag lagade den i går) och vilade en stund. Sen kom arbetsterapeuten hem till mig. Hon skulle ha haft med sig en duschpall till badrummet, men det glömdes bort. Skrev på lite papper och gick igenom information, sen så gick vi ut för att övningsköra med nya rullstolen. Gjorde alla småsaker, som att komma in och ut genom dörren, låsa, och öppna ytterdörren på egen hand, utan större problem.
Vi åkte upp och ner för lite trottoarkanter, och testade att åka på isen. Det gick över förväntan, och jag fastnade faktiskt inte. Inte för att jag skulle ge mig ut på glansis alldeles ensam, men det funkar trots att det är lite knöligt och halt. Körde snabbt, långsamt, upp för backar och ner igen. Det blev tyvärr inte någon tripp med tunnelbanan i dag, men hon kanske hade tid i morgon eftermiddag också.
Jag får i alla fall köra omkring när jag ska ta mig runt här i omådet – vilket innebär att jag kan köra till husläkaren i morgon och till sjukhuset på torsdag! Det var lite synd att vi måste göra det i två omgångar, men jag hoppas att vi hinner resten den här veckan. Aj, ryggraden orkar visst inte hålla sig uppe, jag lägger mig i soffan nu…
