Min katt är lustig. Det är väl så med katter, de har så många och så känsliga sinnen att de reagerar på saker vi aldrig märker. Han kan flyga en halvmeter upp i luften för att han blir skrämd över något, eller så här – han sitter och lyssnar på musiken i högtalarna, men med synen.
Visst är det ju en annan upplevelse att se musik framföras jämfört med att lyssna på en skiva, men just hans variant har jag inte provat. Mina sinnen är inte så välutvecklade som hans, så jag tror inte att det ger mig särskilt mycket. Det skulle vara häftigt att ha lite mer skärpta sinnen. Hörseln är nog det jag helst skulle ha en supervariant av. Inte luktsinnet.
Min katt är inte särskilt förtjust i musik ändå. Blåssektioner är läskiga när de plötsligt kommer och förgyller tillvaron, och det oregelbundna bullret från en del cymbaler verkar vara jobbigt. Han är lite hispig också, så när han ligger och sover på mitt skrivbord och jag kör igång musik genom högtalarna till datorn brukar han hoppa en bit upp i luften – även om det inte är särskilt våldsamt och med ganska låg volym. Tänk om man visste vad de såg…
