Behandlingen (massage) har nog aldrig varit så välbehövlig som i dag. Muskeln som sitter på höger sida i ländryggen var helt i kramp, från fäste till fäste. Skulle behöva göra om det om ett par dagar för bästa effekt, men se det fungerar inte så i vårdsverige. Det får bli när vi har råd nästa gång – om två veckor. Som tur är har jag en tid hos Dr. Feelgood nästa vecka, det är bara att hålla ut tills dess. Hans härliga assistent, som är den som ger mig massage, talade om att hon skulle flytta tillbaka till Spanien i september. Jävligt tråkigt, för hon är helt fantastiskt bra. Jag lär ju inte få någon inom landstinget om jag inte har fått det ännu, så det blir till att leta reda på någon annan.
I kväll stannar jag inne, ensam. Ingen R, ingen katt, ingenting. Tänker förvilla mig in i en annan värld där jag är lika frisk som vem som helst annars och ha roligt en stund. Måste äta något snart också. Kylen är rensad på färskvaror, men det kanske finns någon kycklingfilé och lite grönsaker i frysen. Det känns som om jag har bundit upp en massa vatten i kroppen de senaste veckorna. Pratade om mitt låga blodtryck med husläkaren senast, och han tyckte att jag kunde prova att äta mer salt och se om det blev någon förbättring. Nej, bara mer vätska i kroppen, känner mig liksom svullen. Jag skippar mer salt ett tag och ser om det blir bättre. Fick några andra tips för att pumpa runt blodet innan jag ställer mig upp, håller mig till dem i stället. Ska träffa honom i morgon, förresten.
Trots att jag sov ikapp lite i morse är jag fortfarande trött, så det blir inte särskilt sent i kväll, skulle jag tro. Om jag inte fastnar i något och inte kan sluta – jag är en kvällsmänniska. Nej, jag kan inte att vänja mig vid att gå upp klockan sex även om jag gör det varje vardag i tre år. Har provat. Sova mellan 01 och 10 på förmiddagen är mest optimalt för mig, men krockar helt och hållet med Rs tidiga morgnar och kvällar. Jag försöker hålla hans läggdagsschema, men sover längre på morgnarna än han. För att jag kan, och måste.
