Fasta och sug

I går hade jag och R dietdag, på hans bevåg. Ingen av oss behöver ju egentligen gå ner i vikt, men det kan vara bra att fasta lite då och då – även om det bara är periodiskt så är det i alla fall helt klart bra för karaktären. Det tar emot lite när man är uttråkad, har nybakta kakor och en delikat paj i kylen, och håller på att krevera av längtan till ögonblicket när jag får äta en polarkaka med rökt skinka och ost. Det är inte en diet att leva på någon längre period, men om jag inte har provat så vet jag ju inte hur det är. Det är i alla fall inte en hemlighet att man går ner i vikt om man äter 3000 kcal mindre i veckan. Jag vill inte gå ner i vikt, så jag försöker äta mer de andra dagarna i stället.

Jag blir så himla trött och grinig när jag inte har ätit, så att vänta tills klockan var närmare fem med att börja äta kändes sådär. Hade inte någon vettig frukost att bara stoppa i munnen på morgonen när jag klev upp, och då var jag för dålig för att orka ställa mig och blanda kvarg med någon sockerfri saft. Det fick bli kvällsfikat i stället, och middagen bestod av några blomkålsbuketter, ett kycklingbröst och en halv paprika.

Gott, kyckling smakar väldigt bra när den är välkryddad och man är utsvulten. Det lustiga är att man tror att man ska vilja vara sugen på att vräka i sig mat dagen efter, men så är det inte alls. Man är fullständigt nöjd med att äta ”som vanligt”, och magen mår helt klart bättre av att äta kött och grönsaker i stället för en massa processat vete. Tyvärr blir jag helt sinnesslö av att inte äta kolhydrater, så det är inget för mig. I kväll händer det säkert nåt kul här förresten, för bästa M kommer och hälsar på. Jag skippar museet de ska gå på i dag, mer om det sen…