I går när jag ändå var i stan med bästa M passade jag på att köpa nya handledsortoser på hjälpmedelsbutiken. Det är en sån där grej jag inte får genom varken handspecialisten, ortopedteknikern eller hjälpmedelscentralen, så det är bara vackert att hosta upp 650 spänn. Mitt förra par har dragit sin sista suck, kardborren är slut, de blir mer och mer deformerade för varje gång jag tvättar dem, och de ger inte längre det stöd jag behöver. De var knappt alls stumma när jag böjde handleden uppåt längre, och det är sånt jag inte bör göra. Dessutom får jag en sådan obehagskänsla när jag böjer handen så, att jag nästan blir spyfärdig.
Handledsortoser, artrosvantar och stödstrumpor är de saker som nöts allra mest eftersom jag använder dem så gott som varje dag, och jag räknade lite på det där utifrån hur länge de håller. Bara de tre småsakerna kostar ungefär 3.90:- per dag om man slår ut kostnaden. Det blir en del i längden, sen tillkommer ju fotledsortoser, armbågsortoser, fingersplints och i vissa fall korsetter, de gånger jag aldrig får de remisser jag behöver. Det är tur att det är gratis att äta och bo så att jag enkelt kan köpa sådana saker som jag behöver för att lederna inte ska försämras snabbare. Eller inte.
