Överkörd efter mötet

Kände mig ganska överkörd efter gårdagens möte med Försäkringskassan, och det suger verkligen musten ur mig. Att de inte förstår eller tar hänsyn till att jag inte har någon landstingsansluten läkare som kan skriva ett läkarutlåtande som de kan använda. Min eventuella handikappersättning beror ju på just det och hur detaljerat det är, och det är väl klart som fasen att jag inte kan få ett sånt intyg när jag inte ens kan få ett som duger till färdtjänst. Det är ju hela grejen – om läkare inom landstinget hade en utbildning som täcker EDS (eller som ens känner till det), så hade jag aldrig behövt köpa ett enda dugg själv.

Visserligen hade det kanske inte heller funnits någon smärtlindrande behandling då heller, men jag skulle i alla fall kunna få intyg och utlåtanden som styrkte det. På så vis hade jag också kunnat få handikappersättning på högsta nivån, för de skulle känna till vilken sorts behandling jag behöver och hur ofta den behövs. Men nej. Det här förklarade jag i min ansökan, och jag förstår inte alls poängen med att de bad mig ansöka igen om de inte tar hänsyn till det. Visst, jag kan få ett detaljerat utlåtande från en privat specialist, men det kostar flera tusen. Om jag inte är garanterad att få de pengarna tillbaka, eller om inte någon myndighet står för kostnaden (vilket åtminstone landstinget borde göra eftersom de inte har någon specialist här), så kan jag självfallet inte köpa ett intyg.

Så jag antar att jag är tillbaka på ruta ett och jag är fortfarande fast i en Kafka-roman. Visst var det en trevlig handläggare som ställde rätt frågor, men jag hade gärna sluppit besväret att åka dit och få höra att det inte går och inte det heller, och något annat inte heller godkänns eftersom det går att få genom landstinget. Eller att allt står eller faller med hur detaljerat läkarutlåtandet är, när jag har fått förklara för läkaren vad EDS är och hur det påverkar mig – och varit väldigt noga med att påpeka det för Försäkringskassan.

Handläggaren kanske missuppfattade mina tårar som sorg över att jag är sjuk, men de var frustration över att Försäkringskassan inte verkar ta hänsyn till eller ens förstår situationen, och besvikelse över att det är exakt som vanligt – jag får inte hjälp så länge jag inte har någon som kan intyga det. Den här typen av smärtproblematik har inte ingått i läkarutbildningen sedan 1934. Go figure. Allt jag kan göra är att försöka öka medvetenheten kring att syndromet ens finns.

Ehlers Danlos Syndrom band, stöd de med EDS. EDS Ribbon. Överkörd av Försäkringskassan.

Läkarutlåtandet har inte ens kommit ännu, trots att jag efterfrågade det för nästan två månader sedan. Dessutom tar vårdcentralerna betalt för vissa intyg och dylikt nu för tiden, så i värsta fall har jag känt mig överkörd på nytt och dessutom fått betala för det. Jag fattar verkligen inte varför de ville att jag skulle ansöka igen om de inte kan ta situationen gällande läkare, vård och utlåtanden i beaktande, men det kanske var lägligt medialt – en av mina debattartiklar kring det här publicerades i Expressen tidigare samma dag som de ringde mig och bad mig ansöka på nytt.

Den dagen pratade vi ganska länge i telefon, och jag förklarade exakt hur det ligger till med vård, merkostnader, hur mycket tid R lägger ner (som inte räknas) och hur hopplöst fast mellan stolarna jag är. De måste ha förstått att jag inte kan kan få ett detaljerat utlåtande specifikt för de besvär jag har, när jag inte ens kan få en remiss till reumatologen eller en öppen remiss till ortopedteknikerna. Ingenting har ju ändrats från min sida jämfört med min förra ansökan, förutom att jag har ett större hjälpbehov nu, så när de kontaktade mig antog jag att de hade ändrat sig gällande något. Varför ens annars locka mig till att lägga så mycket energi på att söka på nytt? De kunde ju ha sagt i telefon redan då att de inte tänkte eller kunde ta omständigheterna i beaktande, eftersom jag förklarade situationen noga.

Jag tänker i alla fall inte lägga en sekund till i onödan på Försäkringskassan, för varje ansökan eller överklagande innebär många, många timmars jobb, gråa hår och tårar. Och det är uppenbarligen ingen idé utan ett svindyrt vettigt läkarutlåtande, och inte så länge de inte tar någon hänsyn till omständigheterna. Dags att sätta press på landstinget kanske.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2015/07/overkord-efter-motet/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.