Kränkt!

Jag känner mig kränkt! Jag avskyr uttrycket ”kränkt”. Det används alldeles för ofta, och många gånger även ganska fel. Att känna sig kränkt är visserligen en känsla, och det är egentligen inte möjligt att säga att en känsla är rätt eller fel, men många som känner sig kränkta menar nog egentligen något helt annat – att de är förolämpade.

Jag vet inte om jag ens har känt mig kränkt en enda gång i hela mitt liv av något som en annan människa har sagt till mig. Förolämpad – absolut, men kränkt? Nej. Jag vet inte ens om jag har hört någon kränka en annan människa någon gång. Inte folkgrupp, individ. Ordet kommer ju från tyskans ”Krank” som betyder sjuk eller dålig. Kollar man på Wikipedia beskrivs kränkning bland annat så här:

”Kränkning kan vara att inte respektera en bestämmelse, överenskommelse eller avtal.”

Och många kanske inte tänker på det, men när en utländsk ubåt ploppar upp i skärgården utan tillstånd så är det en kränkning av vårt lands territorium. Ett korrekt användande av ordet. Man borde kanske likna att känna sig kränkt med att känna sig helt och totalt överkörd i kombination med osanningar som sagts, för kränkning är ett betydligt kraftigare uttryck än att känna sig förolämpad.

Det är väl kanske så, i ett samhälle där alla kämpar för att få så mycket uppmärksamhet det bara går, att man får en liten egoboost när man uttrycker att man har blivit kränkt. I själva verket när man läser om folk som har blivit kränkta så handlar det oftast om att de inte har fått som de vill, någon har sagt emot dem på ett neutralt och sakligt sätt, eller så har de blivit förolämpade, men blåser upp det till något gigantiskt.

Folk som inte ens är i minoritetsgrupper känner sig kränkta för att någon använder ett visst ord. Folk som vill använda det där ordet känner sig kränkta för att de enligt samhällets normer inte får använda ordet som de vill. Högutbildade människor känner sig sällan kränkta i samma utsträckning som lågutbildade. Skillnaden kanske är att man klarar sig bättre i olika sammanhang och diskussioner, och kan anpassa nivån på dessa efter de man pratar med om man har bättre allmänbildning och språkkunskap.

Kanske den mer högutbildade förstår att man inte är kränkt om någon säger att man inte är särskilt bra på att göra något, det kan helt enkelt vara en helt neutral reflektion som inte har någon som helst affekt i sig. På jobbet, till exempel. Antingen försöker man bli bättre på det, eller så inser man sina brister. Säger man något helt neutralt, utan affekt, och någon ändå känner sig kränkt så är det som att prata med en tegelvägg. Tack och hejdå, jag tänker inte lägga någon energi på att förklara för någon som är lättkränkt eller inte ens inser vikten av ordet. Ju större ego, desto mer lättkränkt?


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/03/krankt/

4 kommentarer

Gå direkt till kommentarformuläret

    • Petter on mars 4, 2016 at 10:24
    • Svara

    Glöm inte bort ordet ”prestigelös”. Det ordet används ofta helt felaktigt när istället ”ödmjuk” borde användas. Jag är inte prestigelös. Jag har ett kunnande och en erfarenhet som enligt ordbok är prestige. Prestigelös däremot går inte alltid att finna i ordboken och beskrivs som att någon saknar förtroende.

    Kränkta kan alla bli i Sverige förutom den etniske svensken. Denne blir dock ändå kränkt av andra etniska svenskar men kan ALDRIG bli det av någon från en annan kultur då dessa har ”tolkningsföreträde” vilket är ett annat idiotiskt ord skapat av de-som-vet-bäst. Det vill säga de som blir kränkta av någon som tycker annorlunda.

    Sverige är sannerligen inte vad det har varit. Jag skyller på PK, Internet och MTV.

    1. Ja, prestigelös är en idiotiskt ord! Vem fan vill vara prestigelös?
      ”Jag känner mig kränkt” får mig att vilja sluta lyssna på någons åsikter.

        • Petter on mars 4, 2016 at 12:24
        • Svara

        Kanske skulle jag känna mig kränkt för att de som anser sig ha tolkningsföreträde vill att jag ska vara prestigelös för att passa in i deras utopiska världsbild. 😀

        Jag ser ganska ofta att den egenskapen efterfrågas i jobbannonser. Många bollar i luften och vara en prestigelös medarbetar i teamet. Det betyder nog att jag ska göra jobbet, hålla käften och låta någon annan få äran.

        1. Ha! Ungefär så. Varför skulle man ens vilja sträva efter att vara på ett ställe där alla är prestigelösa? Nej, fram för talang.

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: