LSS

Nu är det bara en knapp vecka kvar till nästa besök hos vårdcentralen. Inte för att jag fattar hur vi ska hinna det, men det är tänkt att jag ska få ett läkarutlåtande till min ansökan om att ha R som assistent enligt LSS, lagen om stöd och service. Han lägger redan ungefär 15 timmar i veckan på det, utöver det som alla människor vanligtvis gör när de bor själva. Plus restiden. Eftersom han dessutom måste betala så mycket för min vård så känns det inte sjysst att han ska behöva arbeta mer än heltid för att få nöjet att göra det.

En del kanske tänker att det är skönare att ha någon som man inte bor med som sin assistent, men för mig känns det inte alls bekvämt. Inte för honom heller. Dessutom vill jag inte ha någon för mig okänd människa här hemma i onödan, och eftersom mitt hjälpbehov varierar så mycket från dag till dag så skulle det nog funka ganska dåligt ändå.

-Jo, jag får inte upp dörren till kylen, kan du komma hem hit och hjälpa mig fixa lunch?
-Jag får på mig strumporna i dag så jag behöver inte hjälp just nu.

Det går ju knappt att schemalägga sånt, och det är ju de sakerna som verkligen spelar roll. Jag ska inte behöva gå upp klockan sex när R åker till jobbet för att vara säker på att jag får på mig kläder och kan komma iväg till behandling. Det måste få finnas tillräckligt med tid för att fixa så att jag kan käka, de dagar händerna är för dåliga.

Hand i kompressionsvantar och handledsstöd, ortoser

Min läkare på vårdcentralen ville att jag förberedde en lista med punkter att ta upp så att det skulle gå fortare med läkarintyget för att ansöka om assistans enligt LSS, men det är ju inte mitt jobb. Alls. Ändå är jag tvungen. Det finns inte tillräckligt med tid för mig hos primärvården för att jag ska hinna med att både förnya recept och få ett intyg, när saker som en snabb undersökning av något är helt utesluten. Vem ersätter mig för det jobbet? Ingen. Paragraf 2 i Hälso- och sjukvårdslagen bryts varenda jävla månad i mitt fall, och jag är så less. Det är dagens jobb.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/03/lss/

4 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • Jilinamars 8, 2016 kl. 22:06
    • Svara

    Hoppas det går igenom.
    Har haft med LSS att göra sen jag flyttade hemifrån. Så bra att det finns och speciellt då det fungerar.

    1. Tack! Ja, om R kan gå ner lite i arbetstid för att fixa allt sånt där vore det toppen!

    • Mariamars 9, 2016 kl. 08:39
    • Svara

    Hoppas du får den hjälp du har rätt till, det blir bara svåraste då en ska beskriva om ett hjälpbehov som varierar, men sen gäller det också att komma ihåg, tar påklädning som exempel ”kan du kläd dig själv?” som hör till de vanliga frågorna, även om man en dag får på sig sockorna men man får kämpa med varje socka i tio minuter så är det inte att kunna klä sig själv, men då man varit sjuk länge så tappar man perspektiven på vad som är normalt (bara ett lite tips, är så lätt att falla i ”det går bra” fällan, fast det inte är så)

    Jag håller med, för några år sen då jag var i ett extremt svårt skov i reumatismen var mamma min personliga assistans på dagarna då sambon var på jobbade, såhär i efterhand hade ju min sambo också borda ha haft anställning för han hjälpte mig ju massor, men vi fick det att fungera och jag var mest tacksam att jag inte behövde ha någon okänd, klarar inte riktigt av det, inte än iallafall åh tack å lov är jag ju bättre nu, så hjälpbehov är inte lika omfattande just nu.

    Lycka till med allt!!!!!

    1. Tack! Du har helt rätt i det där att man liksom slätar över en hel del – jag märkte det själv senast jag var på intervju för färdtjänst, för när man pratar om när det är som allra värst låter det inget vidare! 🙁

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.