I går testade jag att laga något nytt och riktigt svennigt (med lika dålig klang som det ser ut), en klassiker på fredagsmysbordet: Tacopaj. Men inte en vanlig skittråkig tacopaj med vanlig pajdeg, köttfärs som är kryddad med kryddmix ur påse, salsa på burk, alldeles för mycket fet färdrigriven ”ost” och toppat med gräddfil. Aldrig i livet. Testade en betydligt enklare, nyttigare och säkert mycket godare tacopaj också.
Först och främst slapp jag använda händerna när jag gjorde pajskalet, för jag gjorde inte någon vanlig pajdeg, och det är en sån där grej som jag aldrig skulle köpa färdig. I stället tog jag sex stycken små tortillabröd och använde i stället för bara smör och mjöl. Fyra tryckte jag ut lite omlott som de var i en pajform, och två klippte jag mitt itu och pusslade till kanterna med. Perfekt, lagom mycket jobb.
Fyllningen bestod av stekt tärnad kyckling kryddad med en jäkla massa spiskummin, lite chilipulver, vitlök, lökpulver, en nypa salt och cayennepeppar. Alltså i stort sett exakt samma sak som de där färdiga påsarna, men utan socker, E-ämnen, stärkelse och en helt sjuk mängd salt. Mycket godare att krydda själv. Billigare och bättre också. Sen slängde jag i ett lager majs, lite hackad lök, skivade tomater, salsasås och så täckte jag det med ett ganska tunt lager smakrik ost.
Det var ju inget i som skulle tillagas men efter en kvart i ugnen var ytan fin och kanten hade blivit lite krispig. Sen slänger man på allt vad man nu gillar att ha till tacos eller tortillas; oliver, rå lök, färska tomater, och hackad isbergssallad ovanpå allt. Absolut ingen gräddfil i närheten av något jag ska äta. Käkade några nachos till också.
Självklart går det alldeles utmärkt att göra tacopaj med pajskal av tortillas till den vanliga halvfabrikat-köttfärs-historian också, men den blir mycket godare att krydda själv också. Och om man ska göra en annan sorts paj funkar det alldeles utmärkt att använda tortillas i stället för vanlig pajdeg, det känns lite lättare och sparar mycket jobb. Och disk. Mitt livs första tacopaj jag gjort själv faktiskt, inte så dumt.
