Prestigefull minigolf

Jag har helt glömt bort att berätta vad jag och R gjorde häromdagen! Det var på min namnsdag, när vi åkte in till den lilla köpingen i närheten av lantstället och käkade glass. Vi gick längs hamnpromenaden och fick syn på minigolfbanan som ligger i närheten. Det var flera år sedan någon av oss spelade minigolf, så min hjärna rapade och utbrast:

Ska vi spela minigolf?

Därefter följde en harang av diverse saker som antagligen var tänkta att håna att jag ens ville försöka vinna över R. När han hade förstått att jag faktiskt i alla fall ville prova att spela, så förbyttes harangerna till saker som:

Men det är ju ingen idé att ens spela, du har ju redan förlorat!

Diverse andra liknande meningar utbyttes i ett par minuter – men ingen fara. Vi brukar kommunicera på det viset när vi ska tävla i något. Kärleksfullt. Jag var helt övertygad om att jag skulle förlora, men det kan man ju inte visa innan. Jag vann ju en enorm jordskredsseger över R i skytte för några år sedan, det har han fått äta upp mängder av gånger. Hur som helst, vi spelade minigolf.

Minigolf

Det började jäkligt bra för mig, och fortsatte ganska bra ganska länge. Låg ett slag under eller på lika många som R, och han var faktiskt riktigt nervös och insåg att han kanske skulle behöva käka upp sina ord. Tills den där jävla banan där det var helt omöjligt kom, och jag fick en sjua när han fick i bollen på ett enda, ynka slag. Vi gick i mål på 48 respektive 51 slag på 18 banor – ganska bra, men jag hade behövt minst tre slag färre för att titulera mig segrare.

Visserligen hade jag ryggskott och kunde inte lägga bollen på plats själv på slutet, så jag borde väl ha något slags handikapp? Och då menar jag inte den sortens handikapp jag redan har, utan lite bonus? Jag tyckte i alla fall det, men så funkar det inte när man tävlar i minigolf – eller något annat – mot R. Måste komma på något som jag säkert kan vinna i, innan jag utmanar honom nästa gång.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/08/prestigefull-minigolf/

2 kommentarer

    • Farsanaugusti 19, 2016 kl. 23:43
    • Svara

    Luffarschack är inte särskilt ansträngande, ej heller våra gamla favoritkortspel. Minns du hur vi räknade poängen?

    1. Nej! Jag minns bara att det berodde på hur mycket man vann med (poängskillnad). Väldigt intrikat system, vi borde ha skrivit ner det någon gång!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.