Fick min första spruta igår. Äntligen. Ett år och tre månader hemma i isolering, typ. Om tre veckor kan jag börja leva igen.
Har inte varit någonstans sedan i höstas, på en begravning. Innan dess var det i somras när R hade semester och hade suttit i karantän några dagar innan vi sågs.
Nu har jag en väldigt lång lista över saker jag vill och ska göra, och saker jag behöver och villhöver köpa. Typ få massage, gå till en riktig frisör istället för att klippa mig själv, köpa ny bikini, skor, kläder och whatnot. Är så sjukt trött på mig själv. Men nu kan livet snart börja igen.