Rockaphones spelar i Skokloster

God morgon! Humöret bättre. Måste bero på kakorna och solen. Har ni vägarna förbi Skokloster idag (vilket för övrigt alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta, för där har jag upplevt fina saker) för att kolla Offshore-eventet (snabba båtar), glöm inte att lyssna på Rockaphones. De spelar klockan fem! Ska tyvärr inte dit själv, men jag lovar att det är värt en omväg eller paus i det ni gör för att gå och lyssna.

Rockaphones bild från facebook

Bilden är ifrån Rockaphones sida på Facebook. Enligt säkra källor kommer de att spela där nästa år också, och det skulle inte förvåna mig om det fortsätter så länge. De är bra, och dessutom råkar en av dem vara en av mina bästa barndomskamrater!

Kakor

Kakor är bra. De här var inget vidare, men jag tar ett par till bara för att ha något att göra, och för att jag inte har något som är godare att tugga på. Tröstäta lite kakor har väl ingen dött av, så länge det bara är någon enstaka någon gång i veckan. Hoppas ni har en bra fredag i alla fall, och att ni är utomhus och ser er om, rör på er eller upptäcker något i stället för att sitta i soffan med godis och chips och ha ”fredagsmys”. Ni som kan – gör det. Så mycket bättre.

Göteborgs kex kakor havre & himmelrike. Inget vidare, för att vara kakor.

Sorg

Pratade med Försäkringskassan idag igen. Ingen som tar ansvar eller gör något åt situationen. Blir så ledsen. Handläggarna i kundservice och ”Fråga Hanna” svarar exakt likadant, det vill säga: ”Jag kan inte hjälpa dig”. Men ingen vet vem som kan heller. Jag känner sorg.

Försäkringskassan har inte godkänt inte min sjukskrivning, trots operation, för att en tillfällig läkare på sjukhuset fyllt i det medicinska underlaget felaktigt. De skyller på varandra och jag som tredje part blir drabbad, utan att kunna påverka situationen ett jävla dugg. Ingen annan läkare vill ta ansvar för vad någon annan skrivit. Jag blir utan två månaders sjukpenning och har ingen annan inkomst, samtidigt som jag hör om andra som får åtta veckors sjukpenning för ett jävla ryggskott. Kom igen!

medicin mot smärta, dolcontin, morfin, tramadol, alvedon. Sorg

Jag har haft tre ryggskott sedan operationen (för två månader sedan), och kan inte ta mig fram utan rullstol ibland. Och så stafylokockerna såklart. Återkommande ryggskott är en del av mina kroniska problem (som jag inte heller får sjukpenning för). Hela jag är sned, krokig och trasig. Även om jag kan jobba, och har rullstolen, så kommer jag inte på tunnelbanan eller bussen själv för att ta mig någonstans. Sååå sjukt. Så mycket sorg.

Tips, någon? Sparpengarna har sinat för länge sedan… Jag är så jävla less på att människor inte gör sitt jobb. Att Försäkringskassans och läkarnas administrativa rutiner inte fungerar ska INTE gå ut över någon som är svag, har ont och är trött. Det här är för fan Sverige, hjälp mig!

Sommarledighet?!

Jag blev erbjuden ett jobb i somras. På ett trevligt ställe, där även min bästa vän M jobbar. Under midsommarhelgen fick jag ett akut diskbråck som behövde opereras samma dag som jag skulle skriva under anställningsbeviset. Självklart blev jag av med jobbet på en gång. Visst, det känns bittert, men jag fattar ju också att de inte ville ha mig då. Börja anställningen med ett par månaders sjukskrivning – knappast. Det är inte någon sommarledighet.

Sen har folk mage att säga: ”Men vad skönt att du fick vara ledig hela sommaren i stället då!”. Skönt?! Skämtar du eller är du bara dum i huvudet? Kom hit så ska jag slå sönder din rygg , eller dina knän, med ett baseballträ så får du se hur jävla skönt det är att vara ”ledig”, som du kallar det. Dessutom har jag haft ett stort öppet sår på ryggen ända tills nu, med tillhörande infektioner och behandlingar.

Arga Klara slår rullstolen med slagträ. "De odejtbara" på Kanal 5, Mastiff AB som gjort "Mot alla odds", hånar funktionshindrade.

Man är aldrig ledig när man har kronisk smärta och går sjukskriven. Det är helt omöjligt att ha en meningsfull fritid utan rutiner. Att vara ledig innebär för mig att jag kan göra vad jag vill och när jag vill – inom min budget och mina ramar förstås. Jag vill ju jobba, jag hatar att gå hemma. Jag är långt ifrån dum, jag är inte lat, och jag är plikttrogen och anpassningsbar, men jag har ont.

Trots detta klumpas jag ihop med folk som aldrig har gjort ett dyft för att förbättra sin situation. Folk som inte vill jobba, inte kan språket, inte förstår att saker och ting är upp till dem själva. Jag gör allt jag kan, läser på om allt som berör mina problem, provar lösningar, olika träningsformer och behandlingar. Jag har ingen sommarledighet.

Behandla mig inte som en lat idiot, tack.

Skaldjur och andra varelser

Det finns nog inget bättre än skaldjur. Mata mig med kräftor (eller räkor för den delen) och jag gör som du vill. Favoritrestaurangen just nu serverar fisk och ligger i Hötorgshallen. Fräscht, stora portioner och riktigt, riktigt gott. Älskar att strosa omkring där och kolla på mat, vad sägs om en hjärtformad salami med parmesan, eller ett halvt lamm? Eller varför inte provsmaka lite olika skinkor för 999:-/kg?

 Om skaldjur. Toast skagen med räkor på fiskrestaurangen i Hötorgshallen

Apropå skinka – det är inte okej med hotpants om du har celluliter, i alla fall inte varianten av hotpants som slutar ovanför rumpvecket. Det är inte heller okej även om du är cellulitfri, men väger tresiffrigt. Det är inte ens okej om du är smal, men bara smal. Det funkar bara om du är vältränad OCH smal. Och då är det bra att äta skaldjur, men kanske inte riktigt som på bilden ovan.

Det är lite som med karlar som envisas med att gå omkring publikt utan något på överkroppen bara för att det är skitvarmt ute. Jag vill inte se din mage! Jag vill möjligen se en vältränad, solbränd bringa, men knappt ens det om det handlar om någon annanstans än på stranden eller hemma. Det är vidrigt. Jag vill inte köa bakom (eller framför) dig i mataffären. Fy fan. Särskilt inte om du har Foppa-tofflor. Jag fattar väl att man inte alltid bryr sig om hur man ser ut, men för den skull kan man väl ta hänsyn till andra?

Sovdags

Sagt av R, min älskare, igår kväll vid sovdags:

-”Ska vi sova tills vi vaknar?”
-”…Ja, hur fan brukar du annars göra?!”

Det är nästan alltid roligt vid sovdags hemma hos oss… Idag blir en dålig dag, verkar det som, fast jag sovit bra. Ont ont ont, stel som en pinne. R har lovat att ta mig ut på lunch någonstans, ska försöka medicinera mig i form. Och förtränga samtalen med Försäkringskassan en stund till. Men först, trycka i mig några ägg, nom!

Ägg och bacon i en stekpanna. Om sovdags hemma hos mig.

Ögonfransar och jakten på perfektion

Åkte till stan med R, han skulle köpa skor för träningen i kampsport. Jag passade på att köpa en ny mascara. Jag älskar smink, jag gillar hur jag kan förvandla mig själv med det, eller bara förbättra. Går ofta osminkad, men ska jag någonstans åker det oftast på lite concealer för att dölja min naturliga zombie-look. När jag sminkar mig är jag noga med ögonfransar – jag hatar spindelben, ihopklumpade fransar, kladd på huden över eller under. Kan man inte måla sina ögonfransar ordentligt är det fan snyggare att inte göra det alls.

Ögonfransar, gråta

Häromveckan skulle jag på en fotografering, och den ”professionella makeup-artisten” var helt värdelös. Jag bad om långa svepande ögonfransar, gärna lösögonfransar om det kunde fixas, eyeliner, mörka jordfärger i skuggorna och att hon skulle vara noga med att dölja tröttheten i ansiktet. Jag såg inte vad hon höll på med under tiden, men när det var klart blev jag helt jävla chockad.

Jag hade fått en stålgrå skugga runt hela ögat, en beige matt highlighter till det, ingen eyeliner, och mina ögonfransar (som är hyfsat fina utan mascara också) hade hon lyckats klumpa ihop till TRE STRÅN (eller kanske klumpar) på vardera ögat. Jag är ganska blek, men nu hade jag bruna ränder lite här och är i ansiktet, och concealern hon använt var nästan lika mörk som underlagskrämen. Fine, man måste ha mycket smink i det ljuset, men man kan väl för i helvete göra som kunden ber om, och om inte – framför allt göra det man ägnar sig åt bra?!

Jag var riktigt förbannad. Hade inte eget smink med mig, eftersom det skulle absolut göras där. Det var bara att försöka torka bort det värsta med bomullstussar och topz så fort som möjligt, jag såg ut som en 45-årig working girl som snott lite fina kläder. De flesta bilderna gick inte att använda på grund av henne, tack så jävla mycket. Idioter. Nä ni.

Optimization WordPress Plugins & Solutions by W3 EDGE