Provade något nytt när jag målade häromsistens, en slags 3D-målning av en vattendroppe. Om man tittar på den rakt ovanifrån ser den inte lika realistisk ut, så det var lite klurigt att hela tiden försöka …
I helgen fick jag den vackraste desserten någon någonsin har lagat till mig. Till mig specifikt. Det var inte så komplicerat, men det är tanken som räknas! Visserligen räknades själva desserten också, för det var …
Jag är snart klarat av fyra månader i isolering. Måste hålla avstånd, och det är väldigt tärande. Försöker gå ut och promenera en hel del, helst varje dag. Det är lite väderberoende, men om jag …
Målade en inflyttningspresent till min syrra, som har flyttat till hus. Ett grönt blad av sorten Monstera, och jag kallar den ”Little Leaf of Horrors”. Blev faktiskt väldigt nöjd med den där! Hon hade önskat …
Från internetmedicin.se: Raynauds fenomen är ett symtomkomplex som karakteriseras av episodiska attacker av initialt bleka och därefter cyanotiska, kalla fingrar eller tår efter köldprovokation eller psykisk stress. Oftast åtföljs den vasospastiska fasen av en hyperemisk …
Jag älskar räkor, det vet ni va? Alla skaldjur egentligen, men det är något med räkor som bara är helt fantastiskt. Helst rökta räkor. Med aioli. Så vad gör man när man är på semester? …
Har gått och varit sjukt sugen på smörgåstårta ett tag nu. Måste nästan ta mig i kragen och göra en så småningom. Men en smörgåstårta avnjuts ju bäst i goda vänners sällskap, så jag ska …
Är det inte lite lustigt hur en dem kennlar och hunduppfödare bestämmer namn till sina valpar av fina raser? Ibland låter det så styltigt och fisförnämt att man skulle kunna tro att de försöker få …
Familjen är komplett, både ettan och tvåan är på plats! För ett par veckor sedan hämtade vi tvåan – den andra kattungen. En liten gråsvart kille som ser förvånad ut hela tiden. Små pepparkornsögon, en …
Lite nytt bling så här i sommarvärmen skadar ju inte. Särskilt inte när det billiga priset på Åhléns dessutom var kapat med 70%. Tror jag betalade 14:50 för de här. Bling kan verkligen pigga upp …
Det kanske bäst kan beskrivas osäkerheten som vi överför från våra tidigare erfarenheter. Du kan ärva ditt bagage från familjen. Eller så kan du själv utveckla det efter att ha haft en tragisk eller stressande upplevelse.Känslomässigt bagage gör oss osäkra. Dessutom är det en anledning till att det kan vara svårt att lita både på andra och på sig själv.
Eller så är emotionellt bagage helt enkelt en resväska som är sur och ledsen för att den inte får åka på semester i år på grund av Corona-krisen. Som min.
Så nu står den här och surar. Emotional baggage is the worst.
Nuförtiden är man alltså tvungen att klippa sitt eget hår, om man är i en riskgrupp och inte kan träffa andra. Även de som inte är i någon riskgrupp bör ju undvika att vara för när andra människor, så när jag är ute och promenerar ser jag väldigt många fler med ganska stor utväxt i håret än tidigare. Ser även fler kepsar och sjalar på huvuden än tidigare, framförallt på tjejer och kvinnor. Kanske de inte vill visa upp sin naturliga look, eller så har jag missat nåt i modet. Igen.
Ni som känner till lite om EDS vet att även luftrör kan vara överrörliga och att man titt som tätt hamnar på sjukhus av helt vanlig hosta, men kanske även att lungorna består av bindväv. EDS är en bindvävsdefekt, vilket kan resultera i något oerhört dåligt i samband med covid-19. Ergo, jag kan inte träffa någon.
Är på dag 72 av isolering nu tror jag, vet inte exakt, tappade räkningen någon gång efter 20. Men jag vet att den 10 mars var jag ute på stan för sista gången. Och det var nog kanske en månad innan det som jag senast var hos frisören.
Eftersom jag har en väldigt kort frisyr resulterade det ganska snabbt i att det såg ut som om jag hade en mopp på huvudet. För två veckor sedan fick jag nog, och klippte mig själv. Det var inte särskilt lätt, men med maskin, sax och urtunningssax blev det så här. Framsidan är faktiskt helt okej, är inte helt olik mig själv.
Resultatet?
Baksidan, not so much, inte direkt salongskvalitet, men det duger åt mig hemma och när jag är ute och går. Om någon vill garva, varsågod. Kul att göra någon glad. Dessutom har det kommit fram en del grå stråk på sidorna och lite i luggen. Ser ingen idé med att färga håret nu.
Nu har det alltså gått två veckor sedan jag klippte mig, och jag har jämnat till det lite allt eftersom. Ser riktigt bra ut, om jag får säga det själv. Men jag kan ändå säga att en av de första sakerna jag gör när jag kan träffa folk igen, oavsett om det är i sommar eller om jag måste vänta tills nästa år, är att boka tid hos frisören.
Kanske folk i allmänhet blir mer naturliga efter det här, när de har vant sig vid att vara som de är? Kommer vi att få se mer utväxt, korta naglar och tunna läppar i sommar? Jag hoppas det.
Helt plötsligt, mitt i krisen, finns det stora pengar till krispaket för företag. Men inte till alla. Enskilda näringsidkare hamnar helt och hållet mellan stolarna. Staten har avsatt 500 miljoner till kulturbranschen. Till musiker, skådespelare, filmskapare, författare, scenkonstnärer; alla de som gör livet lite roligare att leva.
Om vi fokuserar på min bransch, musik, så är det så här. Konstnärsnämndenkan bevilja bidrag till de som ansöker, enligt dessa kriterier:
”Projektbidrag kan du söka för ett avgränsat experiment- eller utvecklingsarbete. Projektet ska ha ett tydligt formulerat mål, vara tidsbegränsat och ha en budget. Du kan till exempel söka bidrag för att i projektform arbeta med att skapa ny musik, pröva nya arbetssätt eller utveckla nya tekniker. Projekt som innebär samarbete med andra komponister och musiker eller andra kollegor prioriteras, men det är också möjligt att söka stöd för projekt som inte har en given samarbetspartner.”
Alltså, alla de med gigekonomi (arbete utan garanterade timmar) som hankar sig fram genom att vara ute och spela, de som kompar mer kända artister och inte riktigt har stöd av egna fans, de som turnerar, de vi ser och älskar, de som är ute och spelar varje helg, de är lämnade helt utanför.
Ingen inkomst, ingen buffert
Helt plötsligt bara försvann deras inkomst. Borta, puts väck. Kom ihåg att det här inte är en bransch där man har någon stor buffert. Det är många, kanske de allra flesta, som lever från gage till gage och inte har möjlighet att spara pengar till oförutsedda utgifter.
Om man har ett aktiebolag kan man permittera sig själv och få bidrag. Hur stor andel musiker och andra i kulturbranschen i Sverige har aktiebolag? Jag vet inte säkert, men jag kan inte tänka mig att det är mer än någon procent. De flesta har en enskild firma.
För att få a-kassa måste man lägga sin enskilda firma som vilande. Visst finns det en möjlighet att göra det och ändå kunna fakturera som privatperson. Det är dyrare, men det är inte poängen. Man ska man inte behöva göra det. Och även om man gör det, är man garanterad a-kassa? Nej. Stödet måste inkludera alla som behöver det – inte bara vissa företag eller vissa grenar inom kulturen.
Reservplan?
Samtidigt är det så vårt sociala skyddsnät har sett ut i många år. Det verkar vara många som inte har känt till att det är på det här viset, och det finns de som har kunnat förbereda sig som inte har gjort det. Särskilt bland den lilla andel musiker som faktiskt har fasta anställningar och tillhör den ”finkultur” som faktiskt kan få bidrag.
Jag har alltid haft i bakhuvudet att ”Det kan komma en dag helt plötsligt när folk slutar betala pengar för att höra dig spela, så du måste ha en reservplan”. Alla musiker vet att det är på det viset, men det är svårt att förbereda sig när man aldrig kan lägga undan pengar. Planer ska dessutom realiseras, och det är inte alltid möjligt. Särskilt inte mitt i pågående pandemi. De allra flesta som livnär sig som musiker har i dagsläget en katastrofal sits som måste lösas.
Vissa i kulturbranschen har snabbt anpassat sig till en ny verklighet och börjat ge konserter utomhus eller online. Men det fungerar bara så länge de som ser konserterna faktiskt betalar för att se det. Jag tror inte att det är så många som har streamingkanaler de kan slå mynt av – i alla fall inte än.
Generellt skulle jag säga att musiker är mer driftiga än många andra yrkesgrupper. Men om de inte redan har kunnat pengafiera olika kanaler är det nästan omöjligt att lyckas nu, när alla försöker göra det samtidigt.
Trasiga skyddsnät
Visst, det är många som börjar klaga först när de råkar ut för orättvisor själva, eller när de inser att Sveriges skyddsnät faktiskt inte är så jäkla tätt som de kanske trodde. Det är faktiskt många som har skrikit högt om just detta ämne i många år, men det är sällan jag har sett kulturbranschen göra det tidigare. Men jag är precis likadan, gällande min egen ersättning. Jag visste inte att sjukpensionärer hade det så här illa förrän jag blev en själv.
Jag förväntas överleva (inte leva för det går inte) på 8000 kronor i månaden. Det ska räcka till boende (får inte bostadsbidrag) mat och förbrukningsvaror, resor, försäkringar, vård och medicin både inom högkostnadsskyddet och sådant som inte täcks av det, telefon, pensionssparande, internet, tv, kläder och nöjen. Ja, ni fattar ju. Min kris har inte tagit slut på tio år och jag tvivlar på att den någonsin kommer att fixas, men nog om det.
Gör något för kulturbranschen. Stöd Musikerförbundets krisfond om du kan. Den har upprättats för att försöka förhindra att folk faktiskt hamnar på gatan – vilket är en reell verklighet. Se konserter online och Swisha en hundralapp. Köp merch och skivor om det finns. Stöd de artister du gillar, men glöm inte de viktiga musiker som står bakom dem. De som inte syns. Om du inte vet hur du kan hjälpa till, fråga. Gör något.
Snälla du, följ myndigheternas råd om corona, covid-19. Det som kanske bara verkar som en lätt förkylning för några av er, eller något du inte ens märker att du har, kan döda mig.
Det bästa vore om alla antog att de var smittade, och ändrade sitt beteende för att sluta sprida viruset vidare.
Om några månader eller år kanske vi ser tillbaka på den här tiden och tycker att vi överreagerade, eftersom det inte var så många människor som dog ändå.
Men det är just det som är poängen. Det är därför vi måste vidta drastiska åtgärder – så att inte så många ska dö. Jag vill inte dö på grund av att någon kanske säger:
”Jag bryr mig inte om jag får viruset, jag kommer inte att dö”.
Men jag kanske gör det. Och om inte av corona, kanske från min kroniska sjukdom och att inte kunna få hjälp från det överbelastade sjukvårdssystemet. Det är en större chans för sjukvården att rädda någon som är frisk i grunden. Om det står mellan mig och någon annan i min ålder – vem väljer de?
De över 70 är instruerade att stanna hemma och inte träffa människor, men det gäller också mig och alla andra med lite svårare hälsoproblem. Nästan varannan vuxen har kronisk sjukdom eller har haft hjärtproblem eller diabetes. Det finns ingen ekonomisk hjälp att få för dem som inte är sjuka men inte kan arbeta utan att riskera sina liv.
För ett par veckor sedan blev jag sugen på en kanelbulle. Det regnade och blåste och jag hade verkligen ingen lust att gå ut och köpa mig en. Inte baka heller. Så jag började måla en. Den blev halvfärdig, och jag la den på en hylla så att inte katterna skulle komma åt den. Och glömde den. Hittade den igen igår, och nu är den klar. Det är akrylfärg på pannå, 19 x 24 centimeter.
Tanken är att den ska få sitta på en smal liten vägg i köket, mellan ett fönster och ett överskåp. Väggen är ungefär 40 cm bred, så det är tomt där och ingenting vettigt ryms. Om jag nu bara hittar en ram i samma storlek, det har visat sig vara ett problem. Annars får jag bygga en själv. 20 x 25 finns ju lite överallt, men den är ju lite stor. En passepartout kanske löser det bekymret, får prova mig fram.
Tänkte måla en till lika stor grej som ska sitta ovanför eller under bullen, nåt matrelaterat och som matchar. Några idéer?
Den här webbsidan använder cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att webbplatsen innehåller cookies, vad dessa används till och hur cookies kan undvikas.
En cookie är en liten textfil som skickas från vår webbplats och som lagras på din dator, läsplatta eller smartphone.
Den här webbplatsen innehåller två olika typer av cookies. Varaktiga cookies, som är en textfil som skickas härifrån och lagras på din dator samt tillfälliga cookies, så kallade sessions-cookies, som endast lagras temporärt och försvinner när du stänger ner din webbläsare.
Tillåts inte dessa kan vi inte säkerställa att vår webbplats eller våra webbaserade system fungerar korrekt för dig då de används för olika funktioner i våra system.
Du kan ändra dina inställningar för cookies genom att klicka på de olika alternativen till vänster.
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies bör alltid vara aktiverade så att vi kan spara dina inställningar för cookies.
Om du avaktiverar denna cookie, kommer vi inte att kunna spara dina preferenser. Det betyder att du varje gång du besöker den här webbsidan måste du aktivera eller avaktivera cookies igen.
Tredjeparts-cookies
Den här webbsidan använder Google Analytics för att samla anonym data, såsom antalet besökare och vilka sidor som är mest populära. Genom att ha denna cookie aktiverad, hjälper du mig förbättra webbsidan.
Vi kan inte spara dina ändringar om du inte aktiverar nödvändiga cookies!