Nu är jag irriterad igen. Jag tycker att det är bra med människor som lever hälsosamt, och som tar tag i sina egna problem. Tänk på hur mycket pengar som spenderas på bantningsprodukter och självhjälpsböcker varje år, det talar verkligen sitt tydliga språk – fetma (både hos barn och vuxna) är ett stort hälsoproblem som påverkar människor både fysiskt och psykiskt. Att lära om och kunna bryta sina dåliga vanor i tidiga år borde verkligen premieras, så att problemen inte blir större år för år. Det bloggas hej vilt om den här boken av Paul M. Kramer, ”Maggie goes on a diet”. En väldigt missförstådd bok.

Folk som inte ens har läst den chockeras över rubriker om den – ”Va?! En bok som lär fyraåringar banta?!”, och förkastar den totalt. Men vad är problemet? Den handlar inte ens om bantning för barn. Ordet ”diet” betyder inte viktminskning eller bantning. Diet betyder samlat matintag, eller matvanor. Man kan lika gärna på gå en viss diet för att gå upp i vikt, eller att förhindra allergiska besvär. Man går på diet, alltså ändrar sina matvanor, för att må bättre.

Boken handlar om en överviktig 14-årig flicka som blir mobbad i skolan. Hon börjar träna och ändrar sina matvanor, och på så sätt både går ner i vikt och får bättre självkänsla. Fråga vilken läkare som helst, och de kommer att säga att självkänsla är en positiv bieffekt av träning. Det är trots allt ett väldigt aktuellt ämne; väldigt många barn är överviktiga, och uppenbarligen saknar både föräldrar och barn kunskap om mat och träning. Och barn är ganska elaka mot varandra, mobbning förekommer frekvent. Ändå är boken oerhört missförstådd.

Enligt författaren (som skriver barnböcker om svåra ämnen som mobbning, föräldrars skilsmässa och sängvätning) är den en liten solskenshistoria om en tjej som tar tag i sina problem och ändrar sitt liv till det bättre, och om den kan hjälpa barn med övervikt ett steg i rätt riktning så anser jag att det är enbart positivt.

Projicerar folk sina egna problem på ämnet, eller var kommer upprördheten ifrån? Är det ordet diet som folk inte förstår? Eller förstår man inte kopplingen mellan bra vanor och att må bra? Hur som helst, boken handlar inte om ytlighet. Den ska inspirera barn med övervikt (och ja, ett överviktigt barn vet om att han eller hon är överviktig) att börja röra på sig och inte stoppa i sig skräp. Sen kommer bland annat Aftonbladet, och flera av landets stora bloggare och skriver om ”Nya boken som ska få fyraåringar att banta”, fast de inte ens har läst den. Då är det inte bara en missförstådd bok, då är det idioter som öppnar käften.