Halvdag och diffusa svar

I dag var det tydligen halvdag. 1/2. Hahaha! Nä, men om vi skulle ta och vara lite allvarliga. Mötet gav inte så mycket. De måste veta hur mycket jag kan jobba, och eftersom jag inte kommer att få någon hjälp med resor från AF, måste jag ansöka om färdtjänst. Har ingen aning om hur lång tid det tar, eller vad jag ska göra om jag får avslag.

Visst kan jag jobba några timmar även om jag åker kommunalt, men det är ett rent helvete, och det blir många strödagar med frånvaro. Dyrt. Hela min tillvaro kommer att kretsa kring smärta och att det är jobbigt. Min arbetsförmedlare skulle räkna lite på eventuellt lönebidrag, men han kunde inte ens säga om det var i närheten av 20 eller 100%. Arbetsplatsen kräver i det närmaste fullt bidrag för att jag ska få stanna…

Fan vad jobbigt, det blev helt plötsligt mycket värre, nu när jag måste blanda in ytterligare faktorer. Och även om jag inte får det här jobbet, så måste jag ju veta hur jag ligger till för färdtjänst i samband med annat jobb i framtiden. Det är inte så lätt att få ett jobb när man vet att man inte kommer orka, eller inte tar sig dit varje dag. Nog med deppande och jobbigt jobb, nu ska jag trösta mig med ett granatäpple och lite brieost.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/02/halvdag-och-diffusa-svar/

8 kommentarer

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Det är en väldig massa ynk just nu.Kram på du!

      • on februari 2, 2012 at 07:07
      • Svara

      Ja, detsamma! Det blir bättre. 🙂

    • monicasch on februari 1, 2012 at 23:07
    • Svara

    Man behöver egentligen vara frisk för att orka vara sjuk… Hur löser man det?

      • on februari 2, 2012 at 07:08
      • Svara

      Mycket bra fråga… De flesta gör inte det 🙁

  2. Usch så jobbigt 🙁
    Kram

      • on februari 2, 2012 at 08:27
      • Svara

      Det ordnar sig, som de säger… Kram!

  3. Visst är det märkligt att ingenting verkar gå friktionsfritt när man en gång blivit sjuk. Ständigt nys hinder att ta sig förbi och en evig kamp mot olika myndigheter. Ibland känner jag för att ge upp. Även om man är envis och försöker att kämpa sig tillbaka i arbetslivet, som dom vill så är det inte gott nog. Det gör verkligen ”ont” att vara sjuk! Hoppas att det löser sig! Kram!

      • on februari 2, 2012 at 09:11
      • Svara

      Ja, verkligen! I stället för att få hjälp när man som mest behöver det, blir det bara fler och fler problem man måste lösa. Och jag kan gott tänka mig att det finns många som inte kan, vet hur eller orkar göra det själva. Tack och jag önskar verkligen dig detsamma! Kram!

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: