Domedagsmoln

Det känns lite som om hösten slog till. Fast det är ju inte ens mitten av augusti! Man är van vid den underbara värmen, så krispiga 16 grader känns ju skitkallt. Men det har kommit en hel del välbehövligt regn. En dag var det såna här domedagsmoln utanför huset där jag bor.

Domedagsmoln och åska. Har hösten kommit?

Det pangade på rätt rejält den där dagen. Hade planerat att gå ut på stan, det var i samband med Pride tror jag, men det blev inget av det. Den här veckan verkar vara lite sådär typisk svensk dålig sommar, men det är i alla fall varmt. Jag kämpar för att hålla mig vaken, efter en tidig morgon hos läkaren.

Några remisser hit, några remisser dit, en pappkasse full med medicin från Apoteket på väg hem, och jag är good to go i ett par månader till. Toppen. Inte för att jag vet vad de förväntar sig av att skicka en remiss till en sjukgymnast som tidigare inte velat ta emot mig på grund av att jag har EDS, men det är ingen idé att säga emot. Jag går dit och gör vad de vill att jag ska göra (om jag kan), trots att de inte vet om det hjälper. Eller stjälper. Domedagsmoln över det också.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/08/domedagsmoln/

Lite nytt bling

Lite nytt bling så här i sommarvärmen skadar ju inte. Särskilt inte när det billiga priset på Åhléns dessutom var kapat med 70%. Tror jag betalade 14:50 för de här.

Armband i silver, bling

Bling kan verkligen pigga upp ibland. När man känner sig ganska hemsk och slut och trasig så känns det lite bättre om man i alla fall får känna sig fin en stund. Lite mascara och ett par snygga halsband kan göra susen. I alla fall på mig. Men min blinglåda börjar bli väldigt full, så jag får nog ägna mig åt lite organisering någon dag framöver.

Inte för att jag tänker göra mig av med något, så varför ska jag ens försöka organisera dem? Det kanske inte var någon bra idé, när jag tänker efter. Kanske helt enkelt behöver skaffa en större förvaringsbox? Mer box = mer bling. Ahhh.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/08/lite-nytt-bling/

Störande banan

Stör det dig hur jag har ätit den här bananen? Det störde älskaren R i ganska hög utsträckning, så jag var tvungen att ta en bild och visa några fler. Nästan alla tyckte att det var fel och störande. Själv fick jag ett gott skratt, och numera äter jag alltid banan så här när R ser på.En banan med tuggor tagna ur den

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/08/storande-banan/

Guns n’ Roses på Ullevi

Var som sagt och trängdes med 55 000 andra på Ullevi i lördags förra veckan. Det var Guns n’ Roses Not In This Lifetime Tour, helt sjukt vilken lång jäkla konsert. Vi bodde hos en kompis precis fem minuters promenad från Ullevi, och kom dit ganska sent. Hoppade över förbanden och dök upp lite före åtta. Efter en halvtimme gick bandet på, och de spelade i 3 timmar och 20 minuter.

Klara Schmidtz på Guns n Roses i Göteborg 2018, Not in this lifetime tour

3 timmar och 20 minuter. Alltså, jag har aldrig varit på någon så lång konsert förut. Ljudet var helt kasst. Det är det tydligen ganska ofta på Ullevi, men det var utan tvekan den sämsta ljudupplevelsen jag haft på en konsert också. Första halvan av konserten var inte mycket att jubla för, det kändes lite som om att de sparade på krutet för att orka så länge. Andra halvan var mycket bättre (fast det var ingen paus) och det blev bättre och bättre mot slutet. Slash och Richard Fortus var kvällens stora behållning, de var faktiskt helt grymma. Utan dem hade det blivit platt fall.

Hade de hoppat över allt mög från ”Chinese Democracy”-skivan och några tråkiga covers så hade det blivit bättre. Kanske rösten hade hållit bättre. Det hade räckt med två timmar, och publiken hade ändå blivit nöjd. Hur som helst, det var kul att ha sett dem eftersom jag har lyssnat på dem sedan 1990, men jag behöver inte göra om det.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/08/guns-n-roses-pa-ullevi/

Min lilla kompis

Min lilla kompis, den här lilla filuren, har blivit betydligt mer pratsam sedan brorsan gick bort för två veckor sedan. I början gick han runt och letade, men nu verkar han mest vilja ha vår uppmärksamhet i stället för att leta efter honom. Han är på lantstället och går ut och in som han vill, men snart packar vi ihop oss och åker hem till stan allihopa. Får se hur det verkar då. Han är ju bara två år, så om han verkar hemskt uttråkad och min lek inte räcker till får vi fundera på att skaffa en kompis till honom.

Orange katt, Fjodor. Min lilla kompis.Måste erkänna att jag har kollat lite på kattannonser, och det verkar inte vara någon brist på kattungar så här års. Får se hur det blir om en månad eller så, och helst vill man ju träffa kattungen ett par gånger innan den är 12 veckor så man vet om det skulle kunna passa. Säsongen för färska kattungar kanske tar slut snart.

Jag skulle ändå vara nöjd med att bara ha Fjodor. Det kanske egentligen är precis vad han vill, att vara ensam. Det visar sig. Han pratar så mycket, vi kan ha långa diskussioner – fast jag vet inte riktigt alltid om vad. Jag pratar på om något, han svarar när jag blir tyst, och så vidare. Skönt, för ibland går det flera dagar utan att jag pratar med någon. Det är skönt med en kompis i närheten.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/08/min-lilla-kompis/

Optimization WordPress Plugins & Solutions by W3 EDGE