Smärta och träning

Vi kom iväg till gymmet i går kväll för träning! Älskaren R körde fel först, och sa att det var så länge sen att han glömt vägen. Snurrade ett par extra varv i Hammarby sjöstad innan vi kom fram. Kände mig extremt trött och ganska uppblåst efter en lite för stor middag, och två jobbiga månader på jobbet, men jag såg ändå fram emot det. Körde inte så värst högintensivt, men ändå relativt tungt. Efter en stund tog jag tvärslut, jag orkade knappt ens plocka upp hantlar eller stänger. Höften ville inte följa med mig när jag gick, och axlarna och armbågarna höll på att gå av åt fel håll.

Ändå var det riktigt skönt efteråt när hormonerna som frigörs kom igång. De verkar inte ha gillat att ligga i träda så här länge. Det blir inte alls samma sak att träna excentriskt hemma – bra som omväxling, men dåligt för ett gymfreak som jag. Men tung träning klarar jag bara av när jag har hjälp, och R har bara tid en gång i veckan, eftersom han ska gå på Krav maga två gånger i veckan. Och så springer han en dag i veckan också.

Hantlar, träna

Det gör inte alls lika ont nu, som precis efter passet. Det är bra, min smärta går att relatera väldigt direkt till det jag gör. Visst kommer jag att få träningsvärk, men det är smärta på ett njutbart sätt. En del av er förstår säkert vad jag menar, och andra tycker att träningsvärk är det värsta som finns. Men hellre träningsvärk så att man inte kan räta ut armarna, än ont för att man är för svag och inte använder alla muskler på rätt sätt.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/08/smarta-och-traning/

2 kommentarer

  1. Träningsvärk är lätt bästa smärtan. Helst så man inte kan röra sig…

    1. Japp! Skönt att känna att man har gjort något bra!

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.