Röntgen

När jag är på smärtkliniken i Umeå ligger jag på en brits i en röntgenmaskin, så att läkaren kan se exakt var lederna sitter när han sprutar in det bedövningsmedel och diverse steroider. Inte alls skönt, alla som har fått sprutor in i ryggraden kan säkert känna smärtan bara de tänker på det. Väldigt oskönt att försöka ligga helt stilla, och dessutom på mage. Det hugger så mycket i ryggen när jag ligger på mage, att det känns ungefär som att ligga i en flismaskin. Hur som helst, den snälla sköterskan lovade att hjälpa mig dokumentera eländet, så här kommer en bild på mig från när jag låg där sist.

Jag ska inte tillbaka dit förrän den 4-5 juni, för det tar ett par veckor innan kortisonet börjar verka. Som vanligt, vänta några veckor, och så händer det aldrig något mer. Jag vill att saker ska hända nu! Och kortison, ja, efter behandlingar till och från i fem år utan ett endaste litet positivt resultat ens i små leder, så känns det som om jag väntar på ingenting alls. Det kommer de förmodligen märka också, synd bara att jag måste gå igenom det igen först. Det blir dyrt.