Aj, aj, aj…! Den underbara första-veckan-träningsvärken är i full blom nu! Nåja, man vet i alla fall att det man gjorde har någon effekt. I eftermiddag skulle jag egentligen ha åkt till min husläkare och pratat intyg till färdtjänst, men han var tydligen sjuk. Min arbetsförmedlare skulle skriva ett intyg också. Jag vet inte när jag skulle få det, och nu får jag vänta nästan två veckor på en ny läkartid. Det verkar bli en utdragen process…
Jag har inte bytt vårdcentral sen jag flyttade hit, så när jag ska dit måste jag åka till Årsta och härja på bussen. Fruktansvärt, sjukt jobbigt. Om ni någon gång har vägarna förbi Årsta centrum och är väldigt hungriga, kan jag rekommendera Palmyra kebab. En kebabtallrik kostar visserligen närmare hundra spänn, men den räcker till tre stora måltider för mig. Tre!
Något sånt blir det inte för mig i dag, jag har hur mycket mat som helst hemma som ska utnyttjas och skändas! Och apropå mat och hunger, efter träningen i måndags åt jag två stora smörgåsar med kaviar och ett skivat ägg på varje. Tio minuter senare kurrade min mage igen, eller kanske fortfarande…
8 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Jag har inte tränat men är så himla hungrig ändå just nu. Skyller på kylan!
Ja! Man har ju liksom inget sälspäck som håller en varm! 🙂 Jag är nästan jämt hungrig, när jag tänker efter…
Fast jag har ett lager sälspäck – det är väl inte så där väldigt tjockt – men det värmer inget vidare! Har dock ingen lust att skaffa ett riktigt tjockt värmande täcke ändå, för det man måste ju bära på det när värmen kommer tillbaka. Jag brukar ha en ryggsäck med diverse i ibland när jag jobbar och då, varje gång, känner jag att jag inte har ork att permanent släpa på fler kilon, börjar bli alldeles för gammal! 😀
Du, gammal?! Inte då. Det är säkert väldigt jobbigt att släpa på extra vikt, en tung rygga känns ju som att ha döden på axlarna ibland! Haha! (Min handväska också.)
Jag har sälspäck men fryser ändå. Även inomhus.
Det har du inte alls!
Men jävlar, Klara, vad motigt det ska vara för dig! En läkare som är sjuk… Typiskt! Jag hade tur, jag. Jag fick tag i min husläkare hans sista arbetsdag så att jag fick ett e-recept. Hur jag gör sen vete 17… Till landstingets mottagningar vägrar jag att gå.
Ja, fast konstigt nog så tyckte jag att det gick väl enkelt i måndags när jag fick tiden! 🙂 Alltid är det nåt… Fast sjuk får man vara ibland!