Resesällskap

Hade självklart med mig ett litet resesällskap den här gången, om än inte i mänsklig form. Det var min lilla resemaskot, hammarhajen! Den är ungefär fem centimeter lång, med en noppig tunga som sticker ut. Noppig, för att den följer med när vi reser någonstans, och jag har tvättat den ganska många gånger. Jag fick den i present av älskaren R första gången jag låg på sjukhus. Förra året var hajen i Paris, och poserade bland annat på Louvren och uppe i Eiffeltornet.

hammarhaj, gosedjur från ica, maskot
Nej, det är inte töntigt. Det är coolt att ha en maskot, och jag skrattar gott åt bilderna där han är med på ett hörn. Ska se om jag kan leta fram dem någon gång. Har du någon maskot, en liten good luck charm, turstrumpor eller något annat du gärna har med dig på resan?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/05/resesallskap/

Lite mätt

Frukostbuffé, ljuva hägring i dessa trötta ögon! Bacon, äggröra, stekta tomater, rökt kalkon, melon, västerbottenost och hjortronsylt i nästan absurda mängder. Ljuvligt. Med lite tur klarar jag mig utan riktigt käk innan jag åker. Alltså, ni fattar väl ungefär hur mätt jag är nu!? Folk ska inte äta så mycket som jag gjorde. Fy mig! Men jag åt faktiskt ingen riktig mat i går kväll. De restauranger som var öppna i närheten var alldeles för dyra, så jag tog med mig det här till rummet och kalasade på – till halva priset.

middag bestående av chips, hallon, banan, smoothie och tomater
Det jag inte orkade i går är förhoppningsvis nog för att hålla mig nöjd tills jag kommer hem. Haha, vad snål jag är! Hade kunnat skippa godsakerna, men vad fan. Det är faktiskt synd om mig just nu. Nu ska jag ligga och smälta maten en timme innan jag rör på mig, sen ska jag ut och knalla runt lite innan det är dags för tortyr igen. Om det inte börjar regna, det vill säga. Risken är överhängande…

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/05/lite-matt/

Konst(igt)

Det stod en riktigt trevlig möbel på hotellrummet den här gången, en schäslong! Himla skön var den också. Sist var jag inte ensam på resan så vi hade ett dubbelrum, men det här rummet verkar vara nästan lika stort. De verkar dock inte riktigt ha rett ut det här med vad som är rogivande och vacker konst.

ful tavla på hotell, scandic plaza umeå
Det ser ut som en dyster viking med svärd, och så någon som kastar något i en vattentunna. Hela grejen ser ut som en bild ur serien Assar, ungefär. Jag gillar Assar, men inte på väggarna… Nä, lägsta betyg för konsten, igen. Och gardinerna… Inte för att jag bryr mig nämnvärt, men någon måste ju ha lagt ner ganska mycket tankeverksamhet bakom rummens inredning. Det är ju ändå en stor hotellkedja.

Mår inte alls så himla dåligt den här gången, tack och lov. Det var ju skönt att slippa hela vägen i bil, det tog lite för mycket på krafterna. Och så har jag inte behövt utvärdera smärtan timme för timme den här gången, så jag kunde mosa i mig ett par värktabletter redan när jag kom dit. Trött är jag, så förbannat trött, men det går alltid att sova hemma sen om det blir dåligt i natt också. Ligger och vilar, men somnar aldrig, det blev ingen tupplur förut heller. Saknar min säng…

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/05/konstigt/

Förlamad

Vad tror ni att jag såg när planet flög in till Umeå flygplats då? Jo, snö. Snö! Skärpning. Det är i alla fall snöfritt och strålande sol i stan, alltid nåt. Kommer från smärtkliniken nu, och har precis installerat mig på hotellrummet. Samma hotell som sist, det var bra och hade god frukost. Hur som helst! Satt i väntrummet och blev sur, för strax efter 12.30, min tid, satte de sig och käkade. Ok att de är sena, men de kan väl säga till innan, så att jag kan slappna en liten stund till? Ingen ursäkt heller. Ja ja, skit samma.

Det gick nog ganska bra. Fick tre vanliga sprutor med bedövning och kortison i trasiga nerver kring operationsärret, och så en transforaminal rotblockad. Va, vet du inte vad det är? Det gjorde inte jag heller, men efter ett tag insåg jag det, för jag har fått en förut. De sprutar in ungeför samma sorts grejs i epiduralrummet, alltså mellan ryggkotorna, där alla nerver från ryggmärgen sticker ut. Jag grät bara lite, på den sista sprutan. Den tog å andra sidan flera minuter, de sprutar in lite i taget. Framsteg!

Efteråt fick jag ligga kvar en halvtimme för att det ska hålla sig på plats. Vet inte riktigt hur de tänkte när det spelades Hindemith i högtalarna i vilorummet… Sen hade jag ingen känsel i foten. Resten av benet var inte lika påverkat, så jag knallade därifrån. Det gick sådär. Känns konstigt, men det är en vanesak, hade det så i hela benet till och från i flera månader efter operationen. Man känner sig liksom både svag och stark på en gång, väldigt mysko. Gick in på djuraffären mittemot och tröstklappade på den här efteråt.

kanin svartvit med långa öron
Sen blev det en balja kaffe till, en stor glass och installation på hotellet. Nu väntar en tupplur, sen blir det middag någonstans, och eventuellt en promenad. Zzz.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/05/forlamad/

Framme

Alltså, fy helvete. Kunde inte sova i går kväll. Låg drygt tre timmar innan jag slumrade till, och sov lätt resten av natten. Tjugo i fem vaknade jag av ett billarm utanför (utan tjuv, bara klantig ägare), och sen kunde jag inte somna om de sista 20 minuterna. Allt som allt, ungefär 4 timmars sömn, fast jag vaknade många gånger däri också.. Hade sjukt ont, och även om jag inte aktivt tänkte på resan, så var hjärnan i full gång. Stor trötthet kräver extrema åtgärder.

stor kaffe seven eleven, väldigt stor kopp kaffe
Ja ja. Resan gick sådär. Jävligt dumt det där med färdtjänsten, men fram kom jag i alla fall. Fördrev en timme på Arlanda med att kika i butikerna, dregla över jätteförpackningar med godis, dyr parfym, klämma på mjukisälgar och irritera mig på folk som ställer sig i kö till handikapptoan bara för att kön till den vanliga är längre. Ställde mig vid sidan om och frågade lite okorrekt: ”Är alla ni handikappade?” Någon tittade bort, ett par stycken bytte kö frivilligt, och ett barn drog med sin mamma därifrån. De var visst bara handikappade i huvudet. Nu är jag i fall framme i Umeå, och sitter och äter en tidig lunch, sen är det dags. Au revoir, globetrotters.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/05/framme-2/