Pepparkaksfika

Hittade sex gamla pepparkakor i en stor låda i skafferiet. Gamla var väl kanske inte riktigt rätt – kakor blir aldrig särskilt gamla här – men de skulle lätt ha kunnat försvinna till nästa jul där uppe. Det blev ett lagom bra helgfika, och jag hade självklart ädelost på mina. Det är den bästa sortens pepparkaksfika!

Pepparkakor med ädelost, pepparkaksfika.

R hatar kombinationen med ädelost, men jag förstår inte hur han inte kan gilla det. Han älskar pepparkakor och han älskar ädelost. Jag tycker att det är verkligen få saker där ädelost passar så bra som det gör till pepparkakor – det är bättre än vilka andra sorters vanliga kex som helst.

Nu dröjer det 10 månader till vi köper pepparkakor igen. Det är en av få sorters småkakor som är godare när man köper dem än när man bakar dem själv, men jag skulle faktiskt inte få för mig att köpa några mitt i sommaren. Pepparkaksfika hör liksom vintern till, helst med glögg till, och så ädelost eller bara smör på. Mmmm.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/01/pepparkaksfika/

Skulle vilja få träna!

Min lördagksväll: R tränade, jag satt hemma i soffan och längtade bort. Inget att se, inte någon idé att hänga utomhus i 15 minusgrader. Ville också träna, så jag gjorde mina dödstråkiga övningar hemma och blev mest ledsen över att jag inte får bänkpressa eller göra knäböj längre. Det går liksom inte att mäta några framsteg, njuta av något adrenalin (det existerar inte) eller sova gott av att kroppen är härligt trött.

Skulle så gärna vilja träna, men jag behöver ju hjälp med allt i så fall. Lyfta upp vikter från golvet, ställa in vikter i maskiner, ha någon som gör den första och sista delen av rörelsen i maskiner eftersom de för det mesta är alldeles för långt ute i ledernas ytterlägen, någon som tar emot, någon som hjälper mig balansera fria vikter, någon som bär hem mig, någon som hjälper mig klä om.

Hantlar, träna

Naprapaten frågade om jag ville träffa en sjukgymnast igen, eftersom det var länge sedan jag var hos någon och tränade vanlig styrketräning. Ingen har haft kunskap nog att vilja ta emot mig. Ska fråga i morgon vad han hade tänkt sig eller vad de kan erbjuda, för jag saknar att träna. Han kanske inte riktigt förstår vidden av mitt hjälpbehov vid träning, och jag har aldrig varit med om eller ens hört talas om att vårdpersonal gör allt det jag behöver hjälp med.

Dr. Feelgood säger att jag inte bör träna utom i varmvattenbassäng, med hjälp, eller på träningscykel, och jag litar på det han säger. Cykla på vanlig cykel är rent ut kasst för händer, handleder och axlar, men träningscykel funkar så länge knäna håller. Det känns som om hela jag förtvinar och förslappas när jag inte tränar hårt. Visserligen är många människors normaltillstånd och de verkar överleva förbi pensionsåldern ändå, men jag vill känna mig stark. Och det gör jag inte.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/01/33303/

Utflykt till Sigtuna

Helgen bjöd som vanligt på en utflykt, och precis som vi brukar göra så åkte vi till något ställe där vi aldrig sett eller inte besökt på länge. Sigtuna hör till den senare kategorin, så vi tog bilen i det strålande vackra vintervädret och drog norrut. Först stannade vi i Arlandastad, R ville gå in i en sportaffär där. Jag stannade och kollade på karp de hade i en damm medan han rotade runt efter det han skulle ha.

Sen åkte vi vidare till Sigtuna. Det var strålande fint väder, men alldeles för kallt. Att vara ute och gå stod inte alls på listan över saker som är sköna och trevliga, men det var inte så mycket att välja på där. I den lilla stadskärnan kommer man inte fram på något annat sätt än att gå, men konstigt nog så fanns det väldigt få ställen att fika eller äta på.

De som fanns var smockfulla, och det var inte ens mycket folk ute. Det fanns knappt något som var öppet, det fanns verkligen ingenting annat än fika att göra heller. Jahapppp. Vi stannade inte särskilt länge, det gick liksom inte att gå runt i 15 minusgrader och se sig om, på snö och isiga gator och gångvägar. Vi spenderade den största delen av utflykten i bilen, den var varm och skön.

Och i stället för att fika någonstans, så köpte vi hem en baguette och lite goda pålägg och gjorde sjyssta mackor hemma i stället. Puh, det var ganska jobbigt. Har inte gjort mer än att skumpa fram i en bil, känns det som, men det är jobbigt nog. Och mitt bäcken var redan så snett att det syntes väldigt väl hur krokig jag var innan den där lilla promenaden. Nä, Sigtuna gör sig antagligen bättre på sommaren.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/01/utflykt-till-sigtuna/

En skatt i frysen!

Jag hittade en skatt i frysen när jag tog fram grönsaker för en stund sedan! Jag brukar nästan aldrig ta fram något eftersom det är så långt ner, men jag var verkligen tvungen så jag satte mig på golvet och kollade igenom det översta i varje låda.

Min skatt? En stor påse fryst rabarber! Jag var helt säker på att jag använt den sista påsen från i somras sist jag gjorde paj för någon månad sedan, så det var verkligen en trevlig överraskning. Mmm, rabarberpaj… Så somrigt, surt och sött och underbart!

Rabarberpaj med kardemumma och vit choklad. Hittade en skatt i frysen!

Jag gillar ju när det är lite kardemumma i smuldegen, men R tycker att det är bättre utan. En gång gjorde jag med vit choklad mellan rabarbern och smuldegen, men den försvann helt. Slöseri med värdefull och delikat choklad. Nu är ju frågan hur länge man kan ha en efterlängtad påse rabarber i frysen utan att använda den.

Det kommer ju att bli något gott helgfika av den, men frågan är om den kommer att användas redan nu i helgen eller om vi lyckas spara den ett tag. Brukar ju ofta baka något gott till helgen, och rabarberpaj låter helt klart jävligt gott. Om det ska bli 20 minusgrader så är allt som påminner om sommaren bra…

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/01/en-skatt-i-frysen/

Utflykt i kylan

Jo, apropå det där med att ta bilen och åka iväg på en liten utflykt när det är så här kallt… Älskaren R har en bil som är skön, och jag gillar den skarpt. Så har dock inte alltid varit fallet, förut körde han omkring i en fallfärdig Skoda Felicia. Den var hemsk. En gammal billig tjeckisk bil (som ibland benämndes som den lilla röda sportbilen), utan AC eller annan lyx. Den lever inte längre, tack och lov. Alltså, jag är ju glad och tacksam över att det finns någon som kan och vill skjutsa runt mig, men det var minst sagt jobbigt på somrarna, och den var inte ett dugg bekväm att åka i. Men den fungerade bra för R, och det var huvudsaken.

En gång innan vi flyttade ihop, när vi fortfarande bodde i olika städer, var jag och hälsade på honom en helg. Det var ungefär likadant väder som det är nu, och vi skulle åka på en liten utflykt. Till Ekerö, med färjan. När R hade betalat och skulle veva upp bilrutan och köra av färjan, så gick hänganordningen för fönstret sönder. Det gick inte att veva upp, och det var 20 minusgrader den dagen.

Utflykt i kylan

Men det var inte allt. Vi var tvungna att köra av färjan så att alla andra skulle kunna komma av, men biljäveln startade inte! Det yttrades många svordomar på kort tid där, innan den bestämde sig för att det var rätt temperatur för att starta, och vi kunde rulla därifrån. Fortfarande med nervevad ruta. Eftersom R är en fixare så åkte vi till närmsta mack och köpte en rulle silvertejp, som han använde till att tejpa för hålet (han borde ha tejpat ihop hela bilen, för man visste aldrig när den skulle falla isär).

Det var tillräckligt för att vi kunde åka hem utan att frysa ihjäl helt och hållet, men utflykten fick ett snabbt slut. Bilen levde vidare i flera år efter det där, konstigt nog. Sån otur kan man väl inte ha varje gång man åker på utflykt i kylan, så vi borde vara säkra om vi hittar på något i dag.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/01/utflykt-i-kylan/