jan 27 2012

Sista dagen

  • januari 27, 2012

I dag är det sista dagen på min arbetsträning. Det känns lite sorgligt, jag har verkligen trivts bra. Pratade lite med min arbetsförmedlare i går om det här med lönebidrag, och det är tydligen något man får sätta sig ner och diskutera. Jag ska kolla med chefen i dag hur det ser ut, och hålla tummarna.

Har med mig ett gäng muffins till alla fina kollegor. Kardemumma och äpple, riktigt saftiga och goda. Älskaren R blev helt till sig, och frågade om han fick smaka. Såklart, jag gjorde ju en dubbel sats med tanke på hans kakfrossa! Sist jag hade med mig något till jobbet gjorde jag inga extra, det var tydligen riktigt jobbigt att känna lukten och se dem, men inte få röra…

Sista dagen

Helgens planer hittills är osäkra. Eventuellt blir det spelkväll (eller snarare eftermiddag) med fikaknytis på söndag, om jag orkar. Och så middag hos päronen. Det är en bit att åka. Det enda som är helt klart är att jag ska ha sovmorgon och träna ordentligt.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/sista-dagen/

jan 26 2012

Finns det grodor, finns det hopp

  • januari 26, 2012

Vilken dag! I morse kändes allt som hopplöshetens stora mörker bara åt upp mig, men nu så här på kvällskvisten har det lättat lite. Den allra största apan som åkte snålskjuts på min rygg var ju möjligheten att jag inte skulle få någon ersättning för de här två månaderna. Men i dag har det trillat in några kronor, så jag klarar mig ett tag till. Skönt! Tänk att man känner sig stenrik när man får lika mycket (innan skatt) som en normalavlönad betalar i skatt… Finns det grodor så finns det hopp.

Groda, en vanlig groda

Sedan pratade min chef om en eventuell anställning, om bara mitt lönebidrag är högt nog. Och jag vet inte hur mycket jag ”är värd” just nu. Så förhoppningsvis finns det tillräckligt med bidrag för att jag ska få stanna, åtminstone några timmar, ett tag. Men jag tänker inte ta ut något i förskott, för jag vet hur hårt det är, och de anställer egentligen inte folk.

Sen vill jag passa på att tacka alla läsare för fina kommentarer och mail med tips och uppmuntrande ord! Det värmer verkligen, så tack till er! Och ett extra speciellt tack till Tofflan, som är oerhört omtänksam och fantastisk, fast vi inte känner varandra ”på riktigt”. Jag har även fått ett riktigt roligt uppdrag, med tanke på min åsikt i frågan, som ni kommer att få se mer av senare.

Så visst känns det ljusare nu. Smärtan och ovissheten kring vad som händer härnäst med det finns självklart kvar, men så länge jag inte behöver panta burkar, eller prata snusk i telefon för att kunna försörja mig så är det inte lika jobbigt.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/finns-det-grodor-finns-det-hopp/

jan 26 2012

En vidrig video

  • januari 26, 2012

Min fina kompis E från Norrlandet där jag bodde förut tipsade mig om den här videon, med den här kommentaren: ”Men hon är väl inte på riktigt, va? Det går ju liksom inte.” Och nej, det borde fan inte vara möjligt. Retroaktiv abort? Det spelar liksom ingen roll om hon försöker provocera bara för att få fler läsare, jag hade en åsikt om henne redan efter tio sekunder innan hon ens sagt nåt störande. Är det någon som kan säga något positivt om henne?

 
 

Apropå E, jag drömde om honom häromnatten. Han hade blonderat håret, sminkade sig, pratade lite som Edward Blom och var hipp ungefär som Peter Siepen. Dessutom ledde han en gameshow på TV. Det är inte riktigt hans stil, han utstrålar manlighet, inte pojke, inte hipp, könsneutral, pratsam eller utseendefixerad. Och så pratade han stockholmska, och jag vaknade med ett leende.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/en-vidrig-video/

jan 26 2012

En oviss framtid

  • januari 26, 2012

Jag var ju hos sjukgymnasten i går, och pratade om vad som kommer att hända härnäst. De har nämligen provat allt de kan, eller ägnar sig åt där nu. Olika sorters träningsprogram, manipulering, sklerosering, sprutor, operation, kortison, lumbar plexus-bedövning… Jag har en tid till läkaren i februari, då ska vi prata om eventuell medicinering med Lyrica, och då antagligen i kombination med något annat.

Jag har ju provat det förut (med tveksamt resultat) och om det inte funkar så har de inga alternativ kvar att prova. Vad gör jag då? Hur funkar det sen? Självklart blir det ett besök hos den gode husläkaren, men han var i alla fall så ärlig att han erkände att han inte var någon expert på saken.

Och vart man än kommer så börjar de om från början. Nya samtal, nya sprutor, nya träningsprogram (som jag redan ägnat mig åt i åratal), och sen har de ändå inget mer än värktabletter att erbjuda. Det suger, jag är ledsen. Fine, det kommer att vara så här dåligt resten av livet. Hur ska allt funka…?!

Mediciner, piller, smärtstillande

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/en-oviss-framtid/

jan 25 2012

Byxor med häng

  • januari 25, 2012

Alla vet väl vad jag menar med folk som går med byxorna halvt nerhasade? Att de liksom sitter på halva skinkorna (eller ännu längre ner), och att man visar underkläderna. Det hör har varit poppis bland unga killar ganska länge nu, men kom igen – det är så sjukt fult! Det ser bara löjligt ut, och inger inte direkt någon respekt.

Det roliga är ju historierna bakom modet. Om folk kände till dem skulle de nog dra upp brallorna ganska snabbt. Modet startade i alla fall i amerikanska fängelser. Internerna fick inte ha några skärp eller bälten, så att de inte skulle hänga sig. Många gick ner i vikt, och därför hängde byxorna ofta. Sen så är det ju lättare att springa ikapp någon vars byxor håller på att hasa ner.

Det sägs också att de interner vars röv var ”tillgänglig”, hade byxorna halvt nerhasade. Jag tror inte att det är något som de flesta unga killar vill tala om för omgivningen, men det är faktiskt lite så det blir. Visst, det har blivit mode även utanför fängelset, men det ändrar inte på det faktum att det är skitfult. Jag kommer aldrig dejta någon som inte drar upp brallorna.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/byxor-med-hang/