I går eftermiddag åkte vi till veterinären med min lilla Bacon. Som jag skrev i går morse så har han gått ner i vikt trots att han äter med god aptit, och han har inget större intresse av att tvätta eller putsa sig alls. Jag har tvättat av honom med en ljummen fuktig handduk några gånger den senaste veckan, och så ska det inte vara.

När jag bokade tiden lät det ju inte särskilt hoppfullt, de sa att han var så pass gammal och frågade om jag ville boka tid för avlivning direkt eller för att ta prover och se om det var något de kunde göra för honom. Självklart valde jag det senare, men vad ska man tro när det säger så? Han uppträdde i alla fall exemplariskt när han blev undersökt hos veterinären, och de hittade inget fel på något, mer än att han var lite smal. Inte farligt smal, men lite för mager. Hjärtat lät bra, njurarna kändes bra, ingen feber, bra mun, bra reflexer och inte ont någonstans.

De tog ett par blodprov också så att vi får veta om det är något annat, kanske sköldkörteln eller diabetes. Men om det är något av det så är inte prognosen jättebra så länge han inte börjar tvätta sig. Vill inte att han ska må dåligt en enda dag i onödan. Ska mula i honom lite extra kött och fisk, men allt sånt där extra verkar rinna av honom – han går verkligen inte upp i vikt. Tur att han gillar att äta i alla fall. Men att ge honom medicin om det är något problem med sköldkörteln för att han ska behålla vikten, varje dag resten av livet, är inte ett alternativ om han inte tvättar sig. Kanske det blir bättre på lantstället när han får vara ute, men jag kan inte vara där hela tiden ännu.

Så, ja. Han framstår som frisk, men verkar inte må bra. Veterinären skulle ringa om några dagar när alla provsvar hade kommit, så får vi se vad vad som händer sen. Gubbkatten är snart 14 år och har inte varit sjuk en enda dag i sitt liv hittills så jag hoppas få behålla honom ett tag till.