Fredag den trettonde

Fredag den trettonde. I dag blev det bara halvdag på jobbet. I morse var det skithalt ute, och jag skrattade lite i smyg åt en kille som halkade, men bara nästan ramlade. Jag fattar inte hur folk vågar cykla när det är så halt, och utan hjälm dessutom! En av restaurangbåtarna vid Norr Mälarstrand brann upp i morse, och det var världens pådrag. Ett gigantiskt rökmoln syntes fortfarande från Västerbron när jag åkte till jobbet.

Fredag den trettonde har aldrig varit något otursdag för mig, eftersom jag är född fredag den trettonde (men inte den här månaden). Hoppas att det inte är det för mina föräldrar heller… Hur som helst, det är många som tror att det händer en massa skit en dag som denna, men enligt Trygg-Hansa anmäls det 7% färre skador på fredag den trettonde jämfört med andra veckodagar.

I Aftonbladets artikel om saken kan man läsa att försäkringsbolaget har jämfört 2 miljoner skadeanmälningar under en femårsperiod, och det visar sig att det är måndagar man som är värst. Fredagen den trettonde är en turdag i jämförelse, förutom för bilägare, eftersom det har skett fler bilstölder än under andra jämförbara dagar.

Bil

Det är dessutom störst risk att drabbas av hjärtinfarkt på måndagar. Och om man kommer till sjukhus, så är det på måndagar flest felbehandlingar och misstag sker. Det sker också flest trafikolyckor på måndagar. De flesta kursras på börsen har skett på måndagar. Månaden maj är värst, då är det störst risk att man gör sig illa. Vanligast är att ramla, på andra plats att slå sig på något (eller någon), och på tredje plats kommer kläm-, stick- och skärsår. Så var inte orolig, det blir värre på måndag.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/fredag-den-trettonde/

Domna bort

Jävla regn och blött hela tiden! Nån måtta får det faktiskt vara. I dag ska jag prata med chefen om det som har hänt, och se vad hon tycker. Har faktiskt inte alls någon lust att jobba utan lön, konstigt va? Axeln var hyfsat bra i går kväll, i alla fall i de rörelser de fixade till. Bicepssenan och domningarna i handen satt kvar, men jag skulle tro att det har att göra med hur jag sitter och skriver hela dagarna på jobbet. Lite för lågt, och lite för länge i taget.

I kväll väntar eventuellt träff med älskaren R och några gemensamma vänner på stan. Vi pratade om att gå ut och ta ett par öl, och det vore trevligt. Fast jag är inte alls sugen på öl, möjligen vin. Hur som helst, det beror lite på hur länge R skulle jobba, och han har tydigen fullt upp på jobbet tre veckor till. Ingenjöööörer. Måste försöka handla någon sorts föda i dag också, i alla fall så jag klarar mig till i morgon – för då blir det storhandling. Fy fan.

Öl

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/domna-bort/

Haiti två år senare

I dag är det två år sedan den stora jordbävningen och katastrofen i Haiti. Nästan alla haitier har förlorat en släkting eller vän, så många som 225.000 människor dog. Det är fortfarande illa där. Det flesta har inte tillgång till sjukvård, och över 500.000 personer har smittats med kolera sedan den stora epidemin i oktober 2010. Det är den största epidemin som har drabbat ett enskilt land i modern tid, och stora hjälpinsatser behövs fortfarande.

Jag gjorde en freudiansk felskrivning när jag googlade på det här. Jag tänkte skriva ”Haiti + kolera”, men kan ni gissa vad jag skrev? ”Haiti + Carola”. Ingen kan väl ha missat nyheten om Carola, som när hon träffade sitt fadderbarn i Haiti gav honom parfym i present?

Av alla saker människorna där behöver så är nog inte parfym en av de mest akuta. Nåja, hon ordnade faktiskt en gala till förmån för människorna där efteråt. Men det är det nog inte så många som minns, jämfört med parfymnyheten.

Nu, gott folk, är det dags för lite rörlighetsövningar och enkel träning. Sen tänker jag försöka spela luffarschack på älskaren Rs magrutor och äta en smörgås. Har verkligen ingen mat hemma – måste handla i morgon!

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/haiti-tva-ar-senare/

Har träffat arbetsförmedlaren

Jag vet faktiskt inte särskilt mycket mer nu om det här med min utförsäkring än vad jag gjorde i morse. Träffade som sagt arbetsförmedlaren i eftermiddags, men han hade bråttom iväg på något och behövde egentligen bara min underskrift så att han kunde göra en retroaktiv anmälan till jobb- och utvecklingsgarantin.

Klart är i alla fall att någon har gjort fel. Jag hade 129 dagar kvar med ersättning innan praktiken började. Den pågick i totalt knappt 4 månader, och förlängdes sedan med 2 till. 6 månader à 21-22 dagar blir ungefär 129. Dagarna skulle inte ha tagit slut i november.

Och även om de skulle ha gjort det, så skulle jag blivit meddelad 50 dagar innan (inte 6 veckor efter). Men vems felet är, och hur det har gått till spelar väl egentligen ingen roll. Det går väl inte att få rätt, eller att få dem att be om ursäkt och lösa problemet i alla fall.

Så vad händer nu? Jo, jag vet inte. Jag blir anmäld till jobb- och utvecklingsgarantin i efterhand och hoppas fortfarande att jag inte har jobbat gratis. Skickade in blanketten för utbetalning innan jag fick det här beskedet, så det är väl bara att vänta och ser hur lite, om något, jag får.

Ringde FK men fick inget tydligt svar, eftersom de inte har någon anmälan ännu, och jag fortfarande är inskriven i något sorts program. Det är bara 11 dagar kvar på det, och just nu känns det bara skit. Jag vill jobba, och jag gillar stället, så det har egentligen ingenting med arbetsplatsen att göra, men det känns bara så sjukt onödigt nu.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/har-traffat-arbetsformedlaren/

Stafylokocker

Stafylokocker är sällan roligt, men den här multiresistenta varianten jag fick i julklapp är så himla gullig. Vart man än är ser det ut som om han glor tillbaka och vill smitta mig. Inte lika farlig som vanliga stafylokocker, men samma färg. Det är dock inte alls lika roligt att träffa dem på riktigt.

stafylokocker, mulitresistent, giant microbe, gosedjur med kulögon

Jag fick nöjet att dela sommaren med vanliga stafylokocker, och det var inte ett dugg trevligt. Dels gick jag omkring och var helt hängig av infektionen i kroppen, febrig och trött, och dels så läkte inte operationssåret utan blev bara större och större. Till slut var det liksom ett bottenlöst hål med en massa gul gegga. Fräscht va?

Det var liksom mitt i ländryggen, precis där man har byxlinningen, så varje gång jag satt ner, låg ner eller hade vanliga byxor på mig så tryckte det mot såret. Det fick aldrig vila, aldrig lufta eller torka. Två kurer antibiotika och två månader senare var det värsta av problemet löst, med ett skitfult stort ärr och sjuk hela sommaren som minne. Inte alls lika gulligt som min lille ludna julklappsvän.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/01/stafylokocker/