Alltså, kan man möjligtvis ha mer otur än vad jag har? Jag ringde som sagt min Vårdcentral i går morse för att höra vad som gällde angående en ny tid eftersom min läkare var sjuk i fredags, och då sa de att hon ska sluta. Faaaan. För första gången på tio år är jag nöjd med en husläkare (jag har gått igenom väldigt många), och jag hann bara träffa henne två gånger. Dessutom har jag genom henne påbörjat en hel del för mig ganska livsavgörande ärenden – bland annat ansökan om sjukersättning och remisser till ortoped och därefter tekniker.

Det är fan inte sant. Visst skulle jag få en ny tid, hos en annan läkare – om tre veckor. Helt sjukt. Jag sa att jag bara hade medicin veckan ut och att jag hade flera pågående ärenden som jag behövde prata med någon om snarast, men det gick inte att lösa. Människan jag pratade med skulle meddela min numera före detta läkare i morgon bitti om medicinen, men resten, intyg och andra ansökningar, får jag vänta på.

Så vad händer då om Försäkringskassan behöver fler papper och mer detaljerade intyg från henne? Jag räknar kallt med att min nya läkare inte sätter sig in i mitt fall innan jag besöker honom, och även om han gör det så är det inte säkert att han känner till Ehlers-Danlos syndrom. Alltför många gånger har jag varit med om läkare som vägrar skriva intyg för att de inte kan något om saken, och lika många gånger har de inte hjälpt mig hitta någon som kan.

Helt sjukt, jag är arg och faktiskt ganska orolig. Mitt uppe i ansökan, och läkaren som skrev ut intyget kommer inte att kunna assistera i frågan längre. Och jag kanske får påbörja en ny jakt på en läkare som kan hjälpa mig – jakten på den jag hade tills nu har ju tagit flera år. I dagsläget är jag alltså helt utan någon form av vårdkontakt som kan något om det jag har (eller ja, helt utan vårdkontakt helt och hållet), så all hjälp i ärendet ”mitt liv” mottages tacksamt.