Jul 28 2016

Ett halvt hjärta

Min lilla systerdotter var här, och det första hon gjorde när vi träffades var att ge mig en present. Det var ett halsband som hon gjort själv av gummisnoddar, och hon hade ett likadant själv. En liten gåva som enar två bästisar – ett halvt hjärta vardera.

Halsband av gummisnoddar, ett halvt hjärta

Vi hade ett härligt dygn tillsammans fyllt av mys, lek, tjejsnack, gosedjursregn och pyssel, och nu är jag mör som tusan. Den andra som har ett likadant halvt hjärta är också nöjd.

Har läkaren hört av sig ännu angående intyget? Nej. Har han hört av sig angående mediciner och dylikt? Nej. Men det är ju en hel dag kvar…

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2016/07/ett-halvt-hjarta/

Jul 27 2016

Intyg på vift

Jag var hos min läkare på Vårdcentralen i går, vi skulle färdigställa hans intyg så att jag ska kunna ansöka om assistans. Vi påbörjade den här processen i januari, och intyget började skrivas i mars. Sedan dess har alla mina läkarbesök gått ut på att sitta där och prata om vad han skriver, och förnya recept. Inget annat har hunnits med. Arbetsterapeutens utlåtande var klart i slutet av april, och först efter det kunde han skriva ett bra intyg. Enligt läkaren skulle det vara klart så att jag skulle hinna söka innan semestern.

Det var ju lite trassel med läkare ett tag också. Min vanliga läkare gick i pension i maj, och jag visste inte om jag skulle få något intyg. Det hann ju inte klart innan han slutade. Jag listade mig hos en annan läkare och bokade en tid, och efter många veckor fick jag reda på att jag skulle få träffa min gamla pensionerade läkare igen. Han skulle tillbaka och jobba två veckor under sommaren när alla andra hade semester. Bra. Så där var jag i går, och vi skulle avsluta det där intyget. Trodde vi. Han öppnade min journal och började muttra och svära lite när han inte kunde öppna det.

Dator, jobb. Intyg från min läkare på vårdcentralen hade blivit makulerat.

Av någon jäkla anledning var det makulerat i systemet. Det gick inte att öppna och därmed inte heller redigera, kopiera eller någonting. Antagligen var det för att det gått fyra månader sedan det påbörjades och fortfarande inte var klart, men vad fasen förväntar de sig när man inte får tillräckligt med tid hos läkaren, och personalen inte har någon arbetstid då de enbart kan göra administrativa uppgifter? Så förbannat jävla surt. Det var bara för honom att börja om och skriva och försöka sammanställa uppgifterna från andra utlåtanden i kombination med arbetsterapeutens utlåtande. Ugh.

Jag fattade ju på en gång att vi inte skulle hinna med det i går, trots att jag fick en dubbel tid – en hel timme. Så jag frågade vad som skulle hända och vad jag skulle göra. Han sa att han måste få det klart den här veckan, för nästa läkare som tar över vet ju ingenting om mig eller den här utredningen, och skulle antagligen behöva börja om också. Då tar det ju en evighet. Jag hoppas att han hinner, han jobbar bara den här veckan. Och han fattar ju hur allvarligt det är, men samtidigt har jag fått vänta i evigheter på papper och saker från honom. Vi hann inte ens med att prata om några recept och medicin, men han skulle ringa en dag i veckan och så tar vi det över telefon.

Varför i helvete kan ingen bara ta något slags övergripande ansvar för landstingets usla vård, fruktansvärt dåliga tillgänglighet och se till att saker och ting som behöver göras ska bli gjorda? Ska det ta sex månader och minst lika många läkarbesök för att få ett vanligt utlåtande om mitt hälsotillstånd där anledningarna till att jag ska söka assistans står med? Nej. All annan vård, planering, behandling, medicinering och diverse annat som kan öka livskvaliteten har helt och hållet varit borta under den här tiden. Det har bara handlat om det där förbannade intyget, och det blev makulerat för att det tagit för lång tid. Tack Sverige, tackar för hjälpen.

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2016/07/intyg-pa-vift/

Jul 27 2016

Bad och snickrande

Dagarna går fort. Det har varit så jäkla fint väder i några dagar, och R har semester. Han snickrar på huset och jag tjatar på att vi ska gå och bada. Jag vilar händerna. Han har faktiskt gått med på bad varje dag, men stunden på badberget blir aldrig längre än några minuter. Visserligen gör det mig inget just där, för jag kan inte sitta eller ligga på ett berg mer än i ett par minuter, men det skulle ju vara trevligt att faktiskt vara på en badplats i någon timme eller två. Vi brukar ta med svärisarnas vovve, jag tycker nog att det är lika roligt som hon.

Hund badar på lantstället vid badberget. Bad på semestern

En dag tog vi hojen till en liten halvprivat camping i närheten och köpte glass, och som av en händelse råkade det finnas en fin liten strand där. Tur att jag hade badkläderna med mig. Så jäkla skönt att bada. Men inte så kul när sällskapet sitter fullt påklädd en bit bort och väntar… Nej, jag måste försöka få till något längre strandbesök när solen kommer tillbaka. Nu är det åsk- och regnskurar om vartannat.

För ett par veckor när vi var och badade hade vinden blåst åt fel håll ganska länge, så det var bara 14 grader i vattnet. Det märkte vi när vi hoppat i, typ. Nu har det blåst in varmt ytvatten och häromdagen var det runt 21 grader. Superskönt. Det får gärna vara varmare ändå, fast det funkar alldeles utmärkt med 20 för mig också. Badkruka? Icke. Semestern varar i tre veckor till, vi får se vad vi ska hitta på. Mer bad. R har ju alltid fullt upp så länge det finns en sommarstuga att snickra på, eller ved att klyva och stapla. Kommer det att bli rensning bland prylarna hemma? Jag skulle inte satsa pengar på det. Men ibland händer det oväntade.

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2016/07/bad-och-snickrande/

Jul 26 2016

Hämnas

Jag fattar inte riktigt grejen med att hämnas. Man hör ju ofta historier om folk som hämnas på ett ex, en ovän eller vad det nu kan vara, och ibland är det ju helt galet. Tjejer som klipper sönder sin ex-pojkväns kläder eller förstör saker på andra sätt, eller det mer moderna och digitala sättet att hämnas – att försöka sprida lögner, bilder och förnedra någon på nätet. För alla har ju hela världen i sin telefon. Det är bara så jäkla onödigt.Telefon

Inte bara är det olagligt, man gör sig själv till ett jävla åtlöje också, när det kommer fram. Man förstör inte avsiktligt en annan människas privatliv eller ägodelar, oavsett hur sårad man har blivit av att ett förhållande är slut eller att någon har svikit en. Sånt händer, det är en del av livet. Det bästa man kan göra är att försöka bete sig som en respektabel vuxen, som trots att man sörjer och går sönder inuti inte ger sig på någon annan. Att man har blivit lämnad av en pojkvän innebär inte automatiskt att han är överlycklig, liksom.

Mår man bättre om man hämnas? Jag skulle inte känna mig särskilt stolt över mig själv om jag repade någons bil, eller eldade upp någons gamla fotoalbum eller favoritkläder. Snarare tvärtom. Jag växer och frodas inte direkt av tanken på att göra någon annan ledsen eller paja någons saker eller rykte, men tydligen finns det folk som tycker att det är okej. Varför gör folk det? Det är ju inte alls särskilt ovanligt.

Visst kan folk som inte tänker sig för säkert göra saker i stundens hetta som de senare ångrar, men att planera att hämnas…? Eftertanke före man gör något är alltid bättre, och att förlåta och gå vidare så snart man kan leder garanterat till bättre förhållanden och framför allt ett värdigare liv i framtiden. Har du, eller skulle du kunna planera att hämnas genom att förstöra saker eller sprida lögner om någon?

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2016/07/hamnas/

Jul 20 2016

Radioskugga

Har fortfarande jävligt ont i vänster hand. Mer än förut, när jag hade lekt med vedklyven, det har inte blivit bättre ännu. Så ursäkta radioskuggan men handen går före att skriva just nu, och dessutom händer det inte mycket. Slappar i sommarstugan. Käkar körsbär. Gör alldeles för lite, men så är det ibland. Återkommer.

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2016/07/radioskugga/

Jul 19 2016

Nerv i kläm

Det här är min ryggrad bak i nacken. Inte bara är den lite sned, och flera kotor, bland annat den näst översta kotan ser galna ut, men kolla vilken förträngning det är vid pilen på höger sida jämfört med vänster! Det är en nerv i kläm där som orsakar ett och annat litet helvete i armen och handen, men jag vet inte om det går att göra något åt det.Röntgen hals. Nerv i kläm

Det där är ju skelett, ben. Om de ligger där och skaver mot varandra, hur kan jag träna bort det? Förmodligen inte alls. Stackars nerv. Inte så konstigt att det hugger och skär i armen och handen hela jävla tiden. Dessutom är det samma sida där axeln går ur led titt som tätt, och den smärtan är ju en annan, som är längre ut till höger. Den här orsakar muskelkramper kring nacken också, och det är sånt som Dr. Feelgoods assistent försöker rätta till. Det är sånt här som gör att jag måste ha massage varje vecka, i kombination med konstant arbetande muskler, 3-400% mer än hos friska människor. Mitt ryggskott kommer aldrig att läka utan konstant behandling.

Det är fascinerande att se sin egen kropp på det här viset, men samtidigt ganska sorgligt. Jag ser ju helt jävla galen ut, och en nerv i kläm här och där är bara petitesser om man ser till det stora hela. Tur att jag inte är sjuk i huvudet. Än, i alla fall…

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2016/07/nerv-klam/

Jul 18 2016

Boaorm och fullträff

Var på stan med vännen och ex-kollegan M i går! Planen var att hänga och fika någonstans, men det visade sig när vi träffades att M hade några saker på att-göra-listan som vi kanske skulle kunna bocka av – köpa en klänning till ett bröllop och kanske även skor. Sagt och gjort, och i en av de första butikerna vi gick in i, och den första klänningen vi kollade på, så blev det fullträff. Vi hade inte lika stor tur med skorna, men det är nog enklare att hitta.

Vi käkade en helt gigantisk och väldigt god lunch på en japansk restaurang i city. Det var ganska lite folk i rörelse så där mitt på dagen, lite konstigt faktiskt. Hur som, jag fattar inte riktigt hur jag fick i mig så mycket mat, men det kanske var bra ändå. För jag åt ju ingenting på hela morgonen eller förmiddagen innan det, och faktiskt ingenting sedan eftermiddagens middag hos mina föräldrar, dagen innan. Var helt enkelt inte hungrig. Jag äter som en boaorm.

Yakiniku med ris och grönsaker, japansk mat

Sen strosade vi runt lite, pratade, drack kaffe och fönstershoppade i ett par timmar innan vi båda var helt slut. Väldigt trevligt! Dagens planer är osäkra, men vi hamnar i sommarstugan någon gång under dagen. Och kanske i en skyltaffär.

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2016/07/boaorm-och-fulltraff/

Jul 17 2016

Utflykt till Oljeön

Puuuh. I fredags kväll åkte vi hem till stan, så att vi skulle ha en lite kortare resa till vad vi skulle göra i går. Vi klev upp tidigare än någonsin i sommar och åkte hem till mina föräldrar så att vi var där strax efter åtta. Vi skulle fortsätta åka vidare därifrån vid niotiden, så de hade nog förväntat sig att vi skulle vara framme fem i nio eller nåt sånt, men det gick fort att åka genom stan en lördagmorgon. Och så fick vi lite extra frukost, för vi hann inte dricka något kaffe hemma.

Kaffe, en kopp

Sen drog vi iväg västerut på en liten utflykt som R och farsan har pratat om i evigheter. Eftersom det har stått på deras lista över saker att göra så himla länge så tänkte jag att det måste ju vara något roligt eller intressant med det hela, så jag följde med. Till Oljeön. Vi hoppade på M/S Petrolia (no joke), vilket mer eller mindre var en flytande brygga med några bänkar, och åkte över till Oljeön som ligger i Ängelsberg.

På Oljeön ligger världens äldsta bevarade raffinaderi för råolja, och vi fick en guidad tur över stället och historien bakom det. Ganska trevligt faktiskt, jag lärde mig saker. Det man klarade av att raffinera på ett år där för mer än hundra år sedan, tar en och en halv sekund i dag. Det var en lagom lång utflykt, och när vi kom tillbaka hem till mina föräldrar bjöds det på en hel massa mat och god dryck. Jag fick ett glas likör till kaffet som hade surnat, fast det visste de självklart inte om när de bjöd på den.

Kom hem nästan tolv timmar efter vi åkte på morgonen, och sen rörde jag inte en fena. Det var inte så farligt att åka bil ändå, det är fortfarande värst i händerna och de har inte blivit mycket bättre ännu. Får se vad för kul jag kan tänkas hitta på i dag också, måste passa på när folk är lediga och det är iskallt sommar!

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2016/07/utflykt-till-oljeon/

1 av 566123..2550..Sista