Jag är snart klarat av fyra månader i isolering. Måste hålla avstånd, och det är väldigt tärande. Försöker gå ut och promenera en hel del, helst varje dag. Det är lite väderberoende, men om jag inte rör på mig lägger kroppen av. Går oftast i skogen, och då blir det oftast i Nackareservatet eftersom det ligger nära där jag bor.

Visst är det vackert, men man blir samtidigt påmind om hur ensamt det är i isolering. Skulle nästan hellre promenera i stan, för att se lite mer än bara skog. Självklart på behörigt avstånd från alla idioter som inte kan hålla avstånd, men jag kan inte åka tunnelbana. Går jag på naturstigar är det lätt att hålla avstånd, men på gångvägar eller trottoarer i stan är det hemskt.

Och apropå att hålla avstånd, nästan varje dag måste jag be folk att kliva åt sidan så att vi kan mötas. Eller be dem att inte gå i bredd så att vi kan hålla avstånd. Nästan varje dag skiter någon i det jag säger så att jag får gå av gångvägen, rakt ut i stadstrafiken eller ner i ett dike för att de inte flyttar sig. Jag blir hånad och skrattad åt. Nästan varje dag är det någon som pekar finger åt mig, eller så får jag höra saker som “Gå inte ut om du är rädd“.

Lyft fram det!

En kolumnist i Aftonbladet skrev om det här för någon vecka sedan, men det är det enda jag har läst om situationen. Det är vidrigt och det bör lyftas fram. Det är jobbigt nog att vara i en riskgrupp. Det innebär förmodligen att du är sjuk varje dag resten av ditt liv till att börja med, men kanske även att du varit isolerad i nästan fyra månader nu. Fyra månader utan vänner, bekanta, släkt. Utan att kunna gå in i en butik för att handla mat eller att åka kommunalt.

Folk i allmänhet bryr sig inte om att hålla två armlängders avstånd till alla andra människor som inte ingår i det egna hushållet. De bidrar till att folk dör. Jag brukar svara att Folkhälsomyndighetens information även finns på lättläst svenska, eftersom de inte verkar ha förstått.

Är det så här människor har blivit? Vad hände med att visa hänsyn och omtänksamhet mot de som behöver det? Varför pekar ni finger, hånler åt, spottar efter och dessutom skrattar åt folk som försöker rädda sitt eget (och andras) liv genom att hålla avstånd? Var är civilkuraget, och varför är det ingen som pratar om det här hemma? Jag blir så arg att jag kokar. Det borde fan bli straffbart att inte följa rekommendationerna i en pandemi. Idioter.