Nu ska vi prata om tuttar. Bröst, pattar eller bomber. Varför då? För att jag blir irriterad över att många tjejer tror att man måste ha stora bröst för att blir framgångsrik, eller lycklig. Fler än någonsin opererar sig i hopp om mer framgång, eller för att få tillbaka den kropp de hade innan de var gravida.

De flesta får mer uppmärksamhet efter en operation, men den är ofta negativ. Jag förstår inte varför det är något att sträva efter. Och det skriker högljutt: ”Jag tyckte inte att jag dög som jag var!” Eller trodde ni att det kommer att få omgivningen, och speciellt era barn att tro att man duger som man är?

Dessutom är det inte bara en operation, de måste bytas ut eller tas bort så småningom. Misslyckade operationer (som inte är helt ovanligt) sopas under mattan och syns självklart inte i klinikernas statistik.

Alla som har haft ett infekterat sår vet hur fula ärr det kan bli, och en bröstoperation med synliga ärr är verkligen ingen hit. Mitt ärr på ryggen till exempel. Det skulle inte ens synas nu (ett halvår efter operationen), bara ligga som en liten, väldigt smal rand längs ryggraden som skulle blekna helt. Men det är nästan en centimeter brett där det är som störst, och mörklila.

En enkel och vanlig infektion orsakade det, som jag inte kunde påverka. Det kommer inte bli mycket snyggare än så här, och det kan hända vem som helst som förstorar brösten också.

Så spar pengarna i stället. Lägg dem på något viktigt. Tänk över konsekvenserna, riskerna, självbilden och hur du uppfattas före och efter en eventuell operation först. Kvinnlighet och självkänsla sitter inte i brösten, det sitter i huvudet.