Okt 02 2015

Helg och juice

Fredag. Helg. Min helg börjar på fredag och slutar på måndag, har jag bestämt. Det brukar bli en ganska lagom lång helg, synd bara att ingen annan är ledig de där extra dagarna. R kommer att ha fullt upp i helgen på landet, och jag har inte bestämt hur jag ska göra. Det är jobbigt att åka ner bara över en natt, bilresan ner är jobbig och dito upp lika jobbig, så jag kommer inte att orka göra något. Och om R ändå har fullt upp med annat så är det inte jättekul. Men vi får se, har ju inte varit där på ett tag nu, och R är knappt hemma i veckorna.

Vad ska jag annars hitta på? Jag har en inbjudan till en grej på lördag eftermiddag, men det vet jag inte om jag fixar ännu, rent fysiskt. Skulle behöva tvätta, för det struntade jag högaktningsfullt i när jag hade planerat att göra det, i går. Däremot gjorde jag en jäkligt god gift-gulgrön juice med apelsin, äpple och mango!

Nypressad juice med apelsin, äpple och mango

Det var evigheter sedan jag pratade om juice och min älskade råsaftcentrifug här på bloggen, för den fick inte följa med till lantstället där vi bodde i somras – köket är så litet att den inte ryms, och jag har verkligen saknat den! Nu har jag i alla fall börjat göra juice hemma igen, för det börjar redan komma apelsiner som inte är svindyra, och nu har jag en kyl som funkar så att jag kan förvara morötter och sånt. Ni får garanterat se fler märkliga juiceblandningar i höst…!

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2015/10/helg-och-juice/

Okt 01 2015

Bekanta och mindre bekanta piggar upp

Det var väldigt kul att träffa alla gamla kollegor idag igen! Jag träffade en del av dem i somras på en picknick, men de flesta har jag inte sett sedan i våras. Den här gången bokade vi in en eventuell ny träff redan om en vecka eller två, det blir perfa. Allting var sig likt, och man blir så himla glad när man kommer dit. Trevliga människor, smarta och sympatiska. Ett trevligt kontor, gamla bekanta ansikten. Det känns samtidigt självklart lite sorgligt att jag inte fick jobba kvar på grund av LAS, för det sociala är ju viktigare än något annat när man är sjukpensionär. Ingen mår bra av att enbart träffa vårdpersonal.

Taxichauffören som körde dit mig kände igen mig, han har kört mig ett par gånger tidigare när jag jobbade. Jag tyckte att han såg bekant ut, men kom inte direkt på vad vi hade pratat om de andra gångerna. Jag gick inte så bra i dag, och han sa att det var tråkigt att se att jag blivit sämre och att han undrat hur det gått för mig. Såna små saker betyder så mycket – en för mig obekant människa som kommer ihåg en ung sjukpensionär och säger saker man blir glad av. Alla känner apan men apan känner ingen. Hade tänkt gå en sväng i köpcentrumet i närheten av jobbet efter lunchen, men eftersom jag inte var i toppform så åkte jag hem. Lite lyckligare än i morse.

Gul tecknad taxi. Intyg till färdtjänst. Att ansöka om färdtjänst. Bekanta chaufförer.

Det kanske låter jävligt töntigt för er som träffar folk varje dag. Det behöver inte ens vara folk man gillar eller ens känner, men träffar man inte folk för att man är hemma och sjuk så blir livet väldigt grått och trist. En kopp kaffe och en pratstund är ibland allt som behövs för att göra en dag, eller en hel vecka bättre.

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2015/10/bekanta-och-mindre-bekanta-piggar-upp/

Okt 01 2015

Jobblunch och stora projekt

I dag blir det äntligen ett kul litet avbrott i vardagen – jag ska åka och käka lunch med kollegorna på gamla jobbet! Har länge velat göra det och tänkt höra av mig och fråga när det passar, men eftersom det är en välgörenhetsorganisation och det har varit fullt upp i och med katastroferna som pågår i världen i dag, har jag inte riktigt känt att det är läge. Men nu blev jag tillfrågad, och då kommer jag rusandes som en mustang till en jobblunch. Eller nåt.

Ford Mustang. Rusar till en jobblunch.

Det känns liksom inte helt rätt att bara komma och tränga sig på och tvångsfika med folk som kanske egentligen är upptagna eller inte har tid, men samtidigt vet jag ju att jag är välkommen och det finns faktiskt en hel del andra människor där att prata ikapp lite med om de jag jobbade närmast med är upptagna.

I övrigt vet jag inte riktigt vad dagen bjuder på, om jag orkar kanske jag går en sväng genom det stora köpcentret i närheten, eller så tar jag en taxi direkt hem och kör en tvättmaskin. Stora projekt. Nej. Men det ska bli jäkligt trevligt att träffa kollegorna igen, för det var evigheter sen. Och det blir säkert alldeles för länge till nästa gång också.

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2015/10/jobblunch-och-stora-projekt/

Sep 30 2015

Solig promenad och fett

Vad varmt det var i dag! Riktigt skönt ute i solen, det blev alldeles för varmt att gå en promenad med jackan på! Inte för att det hindrade mig, men det hade nog blivit en lite längre tur om jag var rätt klädd för vädret. I stället blev det bara en tur till apoteket och tillbaka – inte så långt men bättre än ingenting. R kommer hem alldeles för sent i kväll för att hinna eller orka gå en långpromenad sen, så jag passade på när solen sken i stället.

I dag svälter vi lite också. Mina föräldrar har kört 5:2-dieten i några månader, och R var sugen på att prova också. Inte för att han har mycket extra fett på kroppen, men han vill gärna byta ut det lilla han har mot muskler, så vi kör en dag i veckan med reducerat kaloriintag. Jag skulle behöva gå ner ett kilo eller två också, har gått upp en del i fett efter hormonomställningen och operationen i våras, men å andra sidan var det mesta av det jag gick upp sånt som jag hade tappat när jag blev tvungen att prova Cymbalta i vintras. Men jag är två kilo tyngre nu än innan det, och det känns faktiskt i knäna när jag går en kort promenad.

Kalorier

Har ju varit ganska förskonad från ledproblem i knäna hittills, så jag tänker inte riskera att det ska bli ett problem. Ju lättare jag är, desto mindre påfrestning blir det på lederna, men samtidigt riskerar jag att bli sämre för att lederna inte är isolerade av ett skyddande fettlager. Pest eller kolera. Jag väljer ändå att försöka skjuta upp knäproblemen så länge det går, för att ha både trasig rygg, trasig höft och trasiga knän är svårt. Det räcker med två av tre.

Dagens totala kaloriintag ska alltså hamna någonstans runt 500 kCal, och jag har ungefär 350 kvar av dem att äta – det är alltså lugnt. Det är faktiskt inte ett dugg svårt, för jag brukar ändå äta det mesta av dagens energi mellan klockan fem och tio på kvällen, och ett halvt blomkålshuvud och en kycklingfilé mättar bra nog. Plus alla tillskott av vitaminer och mineraler förstås, för jag får inte i mig tillräckligt eftersom kroppen inte tar upp dem så bra, ens om jag äter normalt. Middag om en timme, men nu ska jag kalasa på en morot.

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2015/09/solig-promenad-och-fett/

Sep 30 2015

Parched corn

I går försökte jag mig på att göra egna parched corn! Det är såna där rostade majskorn man kan köpa i naturgodishyllan, ganska stora och ofta kryddade med något mer än salt. Jag hade inte hittat något bra recept med vilken majs från våra vanliga mataffärer man kunde använda sig av, så jag gjorde bara lite grann ifall det skulle bli helt åt helvete.

Helst ska man tydligen använda sån där rödaktig majs, men jag hade bara vanlig gul sockermajs. Mjölmajs kanske är bättre, jag har ingen aning, men de blev inte helt lyckade på första försöket. Det går i alla fall inte att använda den sorten man gör popcorn av till parched corn, för de poppar ju när de värms på. Först torkade jag majsen i ugnen i förrgår och lät den stå framme så att den skulle bli helt torr, men jag vet inte om det var helt rätt – jag har läst ett recept där man använder torkad majs, och ett där man använder torkad majs som sedan fått ligga i blöt.

Sen i går hettade jag upp lite olja i en stekpanna och fräste på majskornen i några minuter under omrörning, och tanken var att de skulle svälla lite och bli bruna. De blev bruna, men någon skillnad i storlek blev det inte. Eller jo, kanske en aning, men inte alls som de parched corn man ser i godishyllorna – de är ju gigantiska i jämförelse. Hällde av dem på papper och torkade bort det mesta av oljan, sen ner i en burk med salt och cayennepeppar och skaka om.

Parched corn, rostad majs

Smaken blev helt okej, men en del majskorn blev lite beska. Man ska helt säkert använda en annan sorts majs, eller i alla fall inte använda den sorten jag provade med som varit fryst. Färsk sockermajs är nog bäst, det borde finnas i affärerna nu. Ska köpa en och testa att torka hela majskolven för att se om det funkar bättre, och så ska jag prova att rosta torkade majskorn som fått ligga i blöt, men jag vet inte riktigt om det är rätt sorts majs ändå. Någon parched corn-expert som kan tipsa om vilken majs som är bäst för ändamålet?

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2015/09/parched-corn/

Sep 29 2015

För kort för att vara långt och vice versa

Ni kanske kommer ihåg att jag för ett tag sedan sa jag att jag lovade R att jag skulle låta håret växa lite grann? Oj, så jag ångrar det nu. Det ser för jävligt ut! Visserligen är det väl en sån där övergångsperiod när det är för långt för att vara kort, och för kort för att vara långt, men jag ser verkligen ut som en fågelskrämma. No joke.

Det går inte att göra något vettigt med det, så det hänger där och väntar på bättre tider. I går kväll klippte jag Rs hår, det är ganska lätt att göra en vettig frisyr på honom, och det sparar honom 300 spänn var sjätte vecka. Jag är dock inte så bra på att klippa hår att jag kan göra en riktigt snygg frisyr och klippa upp det lite här och där, så han har faktiskt lovat i utbyte mot att jag sparar ut håret lite, att han ska gå till frisören. Gissa hur länge sen det var han var hos frisören sist? Nästan sex år. När vi blev ihop insåg han att jag kunde klippa honom tillräckligt bra, och så har det varit sedan dess.

Vi får se om jag pallar att ha lite längre hår, jag trivs egentligen inte alls med det och det finns medicinska skäl till att jag inte ska ha det. Det blir för tungt för nerverna i hårbotten, och axlarna klarar inte av att tvätta eller fixa till det. Det kommer absolut inte att bli längre än en page, men jag tycker att jag ser så löjlig ut i längre hår. Så här kort har jag det helst.

Arga Klara i bästa halsduken!

Det kanske är skönare att ha lite hår över öronen när det är vinter och kallt, men jag brukar ändå ha mössa så det är knappast ett argument. Jag vill verkligen, verkligen ringa och boka en tid hos frisören för att klippa av allt igen, men jag ska försöka att uthärda åtminstone ett par veckor till. Det växer så jäkla fort. Gah!

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2015/09/for-kort-for-att-vara-langt-och-vice-versa/

Sep 28 2015

Vikthets

Det är mycket snack i media om vikthets och vuxna som mobbar nu, men det är få som belyser att båda sidor har en poäng. Ingen kropp mår bra av att vara fet, fetma är trots allt enligt Vårdguiden en sjukdom, och det är välkänt att man ökar risken för allvarliga sjukdomar och begränsningar i vardagen markant vid ett BMI omkring 30. Även om man själv tycker att man mår toppen och är stolt över sin kropp, så är det inte en bra situation att vara i. Det är ungefär som någon som börjat röka och slår bort riskerna med att säga att de mår toppen just nu.

Våg

Alla vet egentligen att det finns risker, men ignorerar dem eller skiter fullständigt i dem. Okunskap eller självskadebeteende, avsiktligt eller oavsiktligt? En del bryr sig nog bara inte. Men det är ändå märkligt att det finns vuxna som anser sig vara bra människor och tycker att de gör rätt när de säger att någon som uttrycker detta, om än på ett rakt och brutalt sätt, är en vidrig människa. Fördomar finns alltid, överviktiga möter dem varje dag, men det gör inte att man har rätt att ägna sig åt mobbning – oavsett vem man är eller vad man har för åsikter. Skärpning.

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2015/09/vikthets/

Optimization WordPress Plugins & Solutions by W3 EDGE