Satt i väntrummet på smärtkliniken i morse och hörde någon skrika av smärta, ingen vidare början när man är lite nervös och övertrött. Sen satte de på fågelkvitter i högtalarna, jag vet inte om det hjälpte… Hur som helst, första konsultationen bestod av en intervju, en undersökning och fyra sprutjävlar med bedövningsmedel.

Läkaren var snäll och försiktig, men det gjorde så ont att tårarna sprutade åt alla håll ändå. Han hade en röntgenapparat på rummet som han kollade i medan han stack. Jag var inte så fin på insidan. Lite ihoptryckt, och ganska skruvad och krokig. Han sa att det inte var säkert att de skulle hitta rätt eller att det är någon idé att göra behandlingen, och att det kan krävas en hel del besök innan vi vet. Suck.

Fick en läxa med mig, att skriva upp hur det känns i ländrygg och ben varje timme efter bedövningen, så att de ska kunna utvärdera vilken nerv som gör vad. Precis efteråt kändes det lika illa som vanligt i ryggen, men lite mindre utstrålning i benet. Vi gick på stan lite efteråt, lägligt nog låg det en riktigt stor djuraffär mittemot kliniken, så jag fick träffa lite söta prylar. Det blir jag alltid på lite bättre humör av!

Fikade på café Station, köpte ett par shorts och utvärderade timme efter timme. Apropå mat, tydligen är rullpizza en väldigt lokal specialitet, alltså en ihoprullad pizza i folie, som en kebabrulle ungefär. Det låter vidrigt. Nu är det eftermiddag, och jag har precis sovit en stund, fast jag har haft väckarklockan på varje timme. Känner ingen skillnad. Ska ut och äta lite snart, och kanske åka runt stan med bil och kika litegrann.