Mikrovågsugnen har också pajat!

I dag pajade mikrovågsugnen också. Värmde mitt kaffe som hade svalnat i morse, men det hände ingenting. Just då tänkte jag inte något närmare på det för jag var på språng och trodde att jag kanske hade den inställd på att tina mat, men när jag skulle värma en ny kopp på eftermiddagen och jag körde den i en minut på högsta effekt utan att det hände ett dugg, då slog det mig att den förmodligen slutat fungera.

Som tur är fanns det en gammal mikrovågsugn i reserv i en annan stuga på tomten. Den är gammal, ser ut att vara från sen 80-tal eller möjligen tidigt 90-tal, och den har inte några direkta funktioner förutom att värma saker jävligt mycket, men den funkar så länge den håller. Problemet är att knappen man ska trycka på för att öppna dörren är väldigt trög, och om jag inte typ slår på den med något så får jag nog inte alltid upp den. Och så ska det inte vara.

Microvågsugn

Eftersom mina idéer om hur vi skulle kunna fixa kylskåpsdörren inte var bra nog och vår mikrovågsugn också gått sönder, så är det lite si och så med köksgrejerna här. Kaffebryggaren är usel och sprutar hett vatten också, och ingen har letat efter perkulatorn. Blargh. Så lyxigt det känns med mina mikrovågsugnen hemma i stan som bara är 10-12 år gammal…!

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/06/mikrovagsugnen-har-ocksa-pajat/

Paddla!

I går fick jag en briljant idé – vi skulle ut och paddla! R har fått låna en kanadensare på mer eller mindre obestämd tid, och jag tycker ju att det är rätt så mysigt att glida fram på en spegelblank sjö med den där. Bra träning är det också. Förra året gjorde vi en mysig utflykt som jag hade i åtanke när jag föreslog att vi skulle paddla, men det blev inte riktigt som jag föreställt mig.

För det första, paddeln. Förra året hade jag en lätt plastpaddel som egentligen hör till en kajak, och den fungerade bra. I år fick jag en alldeles för tung massiv träpaddel från Östtyskland, och att byta sida att paddla på med den där jäkeln var alldeles för jobbigt. Kajakpaddeln har paddlar i båda ändarna, så även om jag kanske inte får lika mycket kraft med en sådan så passar den mig betydligt bättre. Efter fem minuter med träpaddeln hade jag mjölksyra i hela armarna, och nästan tappat känseln i händerna.

Jag hade dessutom tänkt sitta där och njuta lite av vädret och bara guppa omkring, men R satt bakom och sa åt mig att paddla hela tiden och att inte tappa paddeln – trots att jag sagt att jag ville ta det lugnt och inte orkade. Blargh. Vi åkte i alla fall en bit och jag tog i så mycket jag orkade. Har träningsvärk i armarna i dag, men det är mest skönt. Händerna gör dock ont som fyfan, så aldrig mer träpaddel. Vi såg några havsörnar som cirklade runt och steg i vindarna så högt upp att man till slut inte såg dem längre -vi ser örnarna nästan varje dag här.

Sen när vi kommit halvvägs och skulle åka hemåt började det blåsa, det blåste inte alls när vi började paddla. Det blåste ganska mycket, och självfallet var det motvind och förbannat trögt att ta oss framåt. Nej, morgnar och kvällar när brisen har lagt sig är bäst för paddling.

Om väderprognosen för i morgon stämmer ska jag lobba för att paddla över sjön till en liten mysig sandstrand som ligger avlägset till. Inga människor, kanske tio-femton minuters paddling, matsäck, bada, sola. Håller tummarna, ska bara hitta rätt paddel också. Och kanske knyta fast den vid händerna så att jag inte tappar den…

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/06/paddla/

Handtaget till kylskåpet lossnade…

Handtaget på kylskåpet gick av!

Okej, vad gör man nu då? Jag skulle öppna kylskåpet som vanligt, och handtaget lossnade och följde med mig i handen. Det lossnade bara helt. Sprack på mitten. Det har varit bräckligt länge och haft en spricka vid den där översta skruven, men vad fasen… Vad gör jag nu då?

Det går fortfarande att öppna det om man är stark i nyporna och håller i den lilla, lilla biten av handtag som sitter kvar i nederkant, och R kanske kan öppna det om han sticker in fingrarna på dörrens kant, men för mig är det lite värre. Antar att vi måste lösa det här bekymret omgående. Han är ju hemma ett tag nu, men inte hela tiden och det händer faktiskt att jag vill öppna kylskåpet när han inte är i närheten.

Jag föreslog att limma ihop det med superlim och tejpa fast det så gott det går, så att man har något att hålla i för att öppna dörren i alla fall. Eller att sälja hela kylen på eBay, för det är väl bättre med en kyl där handtaget har gått av, än med en kyl som har kedjor och lås? Äh, fasen också. Vet inte hur länge kylskåpet har stått här i sommarstugan – sedan långt före jag kom in i bilden i alla fall – och det går säkert att hämta ett begagnat så gott som gratis på Blocket om det är en standardstorlek. Nån som behöver ett handtag?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/06/handtaget-till-kylskapet-lossnade/

Premiär på badberget!

I går var det högsommar. Så vad gjorde vi? Jag tjatade en stund tills R gick med på att följa med mig till badberget här intill. Vi har ju som tradition att ta det första doppet på eller innan nationaldagen, och jag har kollat väderprognosen inför nästa vecka. En väderapp säger 16 grader och regn, en annan säger runt 20 grader och hyfsat fint. Oavsett vilket – det var bättre väder i går. 25 grader, varmt som i en gryta, ingen vind och strålande sol på blå himmel!

Svärmor” var redan med hunden på badberget, och den blev ännu lite gladare när vi hoppade i också. Hoppa var kanske att ta i, jag klev så försiktigt det bara gick, och jag kan meddela att även om det var skitvarmt i luften så är det inte riktigt badsäsong ännu.

Hund badar utomhus. Första badet för oss! Premiär på badberget.

De gissade på 15-16 i vattnet, jag hade nog trott att det var ett par grader varmare än så. Men när vi ändå var där, iförda badkläder och med fötterna i spat så var det lika bra att få det överstökat! Jag tyckte att det var ganska skönt att svalka av sig ändå, visst är det lite kämpigt precis när man ska doppa sig, men när man är uppe igen i solen är det ju bara härligt. Det är lika varmt och fint i dag, så jag ska tjata tills jag får badsällskap igen, så det så.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/06/premiar-pa-badberget/

Hur ser jag ut egentligen?

Ibland frågar jag mig själv hur fasen ser jag ut egentligen. Det gör nog de flesta, men efter åratal med kronisk smärta och att dessutom spendera sommarens nätter i ett sovrum där det finns nåt mögel eller skit jag inte tål, så ser jag vanligtvis ut som om jag inte har sovit på en vecka. Känner knappt igen mig själv i spegeln. Men ibland händer det att jag ser på mig själv och känner mig ganska nöjd ändå. Som i måndags när jag och bästa M drog på konsert. Hade sovit i stan ett par nätter så svullnaden runt ögonen hade lagt sig, och resten piffades till med lite smink. Så här såg jag ut då.

Arga Klara. Hur fasen ser jag ut egentligen?

Jag tycker ofta att folk blänger på mig, men det är oftast av fel anledningar. Typ ”varför går hon i dag när hon hade rullstol i går?”. Men jag börjar faktiskt att vänja mig vid att ha lite längre hår nu. Jag tycker att den här längden är okej, men det ska helst inte bli längre. R önskar att det vore några centimeter längre runt om och i nacken och att jag låter luggen växa ut, men det kan han ju glömma. Aldrig i livet. Luggen är det enda som gör att allt inte bara hänger, det är något som ramar in ansiktet och ger lite form.

Skulle visserligen behöva klippa upp och forma det lite bak i nacken, men det är sommar och jag är faktiskt ganska obrydd. Det växer snabbare på sommaren och om jag inte måste vara lite finare vid något tillfälle så tvingar jag någon att trimma det lite. Undrar hur länge jag det dröjer innan jag tröttnar helt och klipper till en snygg form med en kort frisyr…

Klippte R i går, förresten. Sist jag gjorde det var i mitten av april, och när vi var i USA och det började växa lite grann vid tinningarna så såg han att det var en del gråa strån. Han påstår att han inte är ett dugg fåfäng (även om han var det när vi dejtade innan vi blev ett par…), och det stämmer oftast, men han ville att jag skulle klippa av alltihopa så att det grå inte syntes. Jag har minsann några grå också, de kommer ganska snabbt när man är sjuk, men jag tonar håret och strutsar det på så vis. Att orka läggs energi på att vara osäker kring hur man ser ut är en lyx jag inte har ork till. Om det är ett stort problem så har man nog egentligen inga riktiga problem – förutom att man har dåligt självförtroende. Men vet ni vad? Det spelar ingen jävla roll hur man ser ut. Det är vad man gör som räknas.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/06/hur-ser-jag-ut-egentligen/